Association between cognitive impairment and frailty in elderly persons
Abstract
Introduction: The group of geriatric patients constantly grows as people grow increasingly older. Former studies in the geriatric field have achieved great progress in developing an evidence-based approach to the geriatric person, one of the widely used methods being Comprehensive Geriatric Assessment. Additionally, former studies have found associations between frailty and cognitive impairment, and several pathogeneses and etiologies have been proposed as underlying mechanisms. Further studies are needed, though, to delineate the aetiology of frailty and in the future provide new interventions for the frail elderly patients.
Objective: This study aims to assess which cognitive domains are associated with frailty in the acutely ill elderly patient.
Methods: We included 20 patients into the study. The subjects were assessed with phenotype frailty model, Katz-ADL and MoCA and the results were analysed through Pearson’s Chi Square test to assess any statistically significant association between frailty, global cognition as described through MoCA, subdomains of MoCA, Katz-ADL, and education length.
Results: Our findings propose an association between frailty and global cognition, executive functioning, Katz-ADL, and the length of education.
Conclusion: Our results propose that persons with cognitive impairment, especially in the domain of executive functioning, and a poorer Katz-ADL Index score, are prone to frailty and thus should be comprehensively assessed. We did not find associations between frailty and <12 years of education. More studies are needed to further study the associations between frailty, cognitive domains, and education level.
Degree
Student essay
Other description
Befolkningen i världen ökar i antal, samtidigt som individen blir äldre och äldre. Detta leder till ett ökat vårdbehov då man med åldern löper större risk att drabbas av olika sjukdomstillstånd. Den äldre patientgruppen kan även kallas för den geriatriska patientgruppen och forskare har genom åren forskat intensivt för att kunna ge den äldre patienten den bästa möjliga vården. Tack vare forskningen har man tagit fram ett evidensbaserat arbetssätt som är innebär en omfattande geriatrisk bedömning av den enskilde äldre personen. Vidare har man hittat samband mellan skörhet och hjärnans icke-motoriska funktions, det vill säga kognitiva funktioner, vilka skulle kunna vara möjliga mål att rikta framtida behandlingar till den äldre patienten. Ännu har man inte kunnat klargöra för de exakta mekanismerna bakom sambanden mellan dessa och ytterligare studier behövs för att kunna förklara detta men även möjliggöra nya behandlingsmöjligheter för våra äldre patienter. I framtiden skulle detta kunna innebära att man höjer livskvaliteten och funktionen hos den enskilde äldre individen och även gynna samhället och vården där man sannolikt skulle kunna få en minskad vårdbelastning ifall man kan motverka uppkomst av exempelvis skörhet och demenssjukdomar. I detta arbete undersöker vi 20 av 150 personer från Centralsjukhuset i Karlstad som inkluderats i huvudstudien “ Betydelsen av kognitiv och emotionell nedsättning i utveckling av skörhet hos äldre personer med flera diagnoser”. Kraven för att få delta i studien inkluderar ålder över 80 år, minst fyra kroniska sjukdomar, minst fyra läkemedelsbehandlingar samt att personen ska ha haft antingen en akut nedsättning i sin funktion senaste två veckorna eller blivit inlagd på sjukhus flera gånger. Målet med arbetet är att avgöra vilka hjärnfunktioner som har samband skörhet hos den akut sjuka äldre patienten samt undersöka om personens dagliga aktivitetsfunktion, som är ett indirekt mått på skörhet, har ett samband med skörhet också. Vi kommer använda oss av tre diagnostiska verktyg för att avgöra om personen i fråga är skör eller icke-skör, bedöma personens dagliga aktivitetsfunktion samt mäta hjärnans funktion. Resultaten från testerna kommer att analyseras i ett statistikprogram för att avgöra ifall det finns samband mellan skörhet och hjärnans olika funktioner, dagliga aktivitetsfunktionen samt utbildningslängden. Våra resultat visade att det finns associationer mellan skörhet och den totala hjärnfunktionen, förmågan att utföra uppgifter eller resonemang samt den personliga aktivitetsfunktionen. Detta står i enighet med tidigare studier som också kunnat påvisa associationer mellan skörhet och tidigare nämnda funktioner. Däremot fick vi ett oväntat resultat att personer med en längre utbildningslängd var i högre grad sköra jämfört med de med lägre utbildningslängd. Sammanfattningsvis behövs fler studier avseende de sköra äldre patienterna för att till fullo förstå de underliggande mekanismerna bakom de associationer man hittat i tidigare studier. Detta är även viktigt för att i framtiden kunna utveckla potentiella behandlingar för den äldre patientgruppen i hopp om att kunna fördröja eller motverka uppkomsten av bland annat skörhet och demenstillstånd.