Risk Factors for Readmission Following Inpatient Care for Depression
Abstract
Background: Little is known about risk factors predisposing to higher readmission frequency
in psychiatric inpatient care for depression. So far, few studies have been conducted on
mapping various factors that might have an important association with readmission for
depression.
Aim: This study aimed to identify risk factors associated with an increased risk of
readmission within 90 days and 30 days, after being discharged from psychiatric inpatient
care for depression.
Method: We designed a patient chart-based cohort study of medical records for psychiatric
inpatients diagnosed with depression between 20th December 2018 to 12th December 2019 at
Sahlgrenska University Hospital, Sweden. First, we used a univariate analysis using a t-test
and a chi-square test. Then, we used a multivariate analysis using binary logistic regression.
Results: The rate of readmission within 90 days was 18.9% (95%-confidence interval 14.1–
23.5) compared to 9.5% (95%-confidence interval 5.9–12.9) at 30 days. The length of stay
was a significant risk factor associated with readmission in the binary logistic regression; OR
= 1.024 (95% CI 1.003–1.046) for each additional day stayed. Eating disorders were
significantly (p < 0.032) associated with readmission within 90 days. Although no statistically
significant differences were found between the sexes, female participants were numerically
more likely to be readmitted to the psychiatric department within 30 days (n = 16, 64%),
compared with male participants (n = 9, 36%, p = 0.52), but not for the 90-day follow up
(n = 25, 50%) for female and (n = 25, 50%, p=0.206) male, respectively.
Conclusion: Of the patients admitted for depression, almost 1 out of 5 were readmitted within
90 days. Only a few risk factors predicted readmission, and only the length of stay appeared
to be an independent risk factor. However, a larger cohort will be needed to determine which
risk factors are independent.
Degree
Student essay
Other description
Depression är ett genomgripande sjukdomstillstånd som ger upphov till lidande och nedsatt
funktion. Depression är en sjukdom som drabbar mer än 264 miljoner människor världen
över. Studier för att förklara återinläggningsrisker och frekvensen är viktiga eftersom
tillståndet påverkar emotioner och kognitiva såväl som kroppsliga funktioner.
I Sverige har andelen slutenvårdspatienter för depression ökat. Ökningen ses bland män såväl
som hos kvinnor, främst i åldrarna <25 år. Enligt Socialstyrelsens slutenvårdsregister var
antalet patienter vårdade i slutenvården för 2019, 8361 patienter. Studier har visat att
depressionen i sin natur består av skilda komponenter vilket kan vara ett hinder för
vårdpersonal att effektivt behandla sjukdomen. På senare årtionden har intresset för att studera
riskfaktorer för återinläggning efter vård pga. depression ökat. Idag vet vi att samsjuklighet,
substansmissbruk, äldre patienter och kvinnlig kön utgör riskfaktorer för att bli återinlagd.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandling av depression ger riktningen för
behandling av depression. Däremot tas det inte upp om vad vårdpersonal bör göra efter att
patienten behandlats med antidepressiva läkemedel, kognitiv beteendeterapi och
elektrokonvulsiv behandling (elbehandling). Uppemot 50–66% av fallen når inte fullt
remission efter behandling med antidepressiva läkemedel. Endast en tredje del av patienterna
får remission av sina depressiva symptom.
I denna studie studerades två olika grupper. En grupp som blev återinlagda inom 90 dagar
samt en grupp som blev återinlagda efter 30 dagar. Sedan jämförde vi grupperna med en
kontrollgrupp som inte blev återinlagda. Totalt ingick 264 patienter inom Västra
Götalandsregionen som varit inlagda på slutenvården mellan 20 december 2018 till 12
december 2019. Syftet med studien var att kartlägga om det fanns riskfaktorer som var
associerade med ökat återinläggnings frekvens efter att ha skrivits ut från slutenvården.
Vidare ville vi presentera en demografisk såväl som klinisk beskrivning av grupperna.
Resultaten visar att 1 av 5 patienter blir återinlagda inom 90 dagar och 1 av 10 blir återinlagda
inom 30 dagar. I 90 dagars gruppen visade studien med statistisk säkerhet att vistelsetiden på
avdelningen ökade risken att bli återinlagd med 2,4% för varje dag som patienten låg inlagd
på en psykiatrisk slutenvårdsvårdinrättning. Resultatet visar ytligare att ätstörningar var en
riskfaktor för återinläggning. En trolig förklaring till detta är att låg vikt och BMI vid
utskrivning predisponerar för återinläggning. Kön utgjorde inte en riskfaktor för att bli
återinlagd. Vidare visar resultaten att kvinnligt kön numeriskt utgjorde en högre risk för att bli
återinlagd inom 30 dagar jämfört med män som blev återinlagda inom 90 dagar. Ett antal
riskfaktorer som förväntades att predicera återinläggning var inte signifikanta så som
psykotisk depression, kön och patienter som ordinerats bensodiazepiner. Resultaten är viktiga
observationer i att kunna designa större studier för att kunna studera riskfaktorerna för
återinläggning på psykiatrisk slutenvård bland patienter diagnostiserade med depression.
Bättre klinisk praxis och utformande av rutiner för att ta hand om patienterna efter en
slutenvårdsinläggning är en viktig aspekt i skapande av hållbara rutiner för denna
patientgrupp. Det är också av särskilt vikt att kartlägga faktorer som främjar tillfrisknande
och effekt av behandlingsinsatser som man kan utvärdera för att finna kausal samband mellan
sjukdom och faktorer av tillfrisknande. Författaren föreslår större studier för att kunna
fastställa kausala samband mellan riskfaktorerna för återinläggning och vård för depression
inom psykiatrisk slutenvård. Framtida forskning är nödvändigt inom området, detta för att
förstå faktorer som är associerade med ökat återinläggningsfrekvens, bättre vård och bättre
återhämtning för denna patientgrupp.
Collections
View/
Date
2022-02-23Author
Ben Saleh, Michael
Keywords
predictors, depression, inpatients, readmission, logistic regression
Language
eng