| dc.contributor.author | Ton, Estelle | |
| dc.date.accessioned | 2022-02-23T12:05:39Z | |
| dc.date.available | 2022-02-23T12:05:39Z | |
| dc.date.issued | 2022-02-23 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/70772 | |
| dc.description | Bakgrund: Stroke drabbar årligen miljontals människor i världen och utgör en av de främsta dödsorsakerna idag. Det är uppskattat att en av fyra kommer drabbas av en stroke under sin livstid. Världshälsoorganisationen (WHO) klassificerar stroke som en högt prioriterad sjukdom som kräver tidiga förebyggande åtgärder och effektiva behandlingsstrategier. Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som antingen kan orsakas av en blödning eller en blodpropp i hjärnans kärl. För patienter med det sistnämnda, är trombektomi en möjlig akut behandling. Detta innebär att man tar bort proppen mekaniskt med hjälp av olika verktyg. Kunskapen om effektiviteten av trombektomi är dock bristfällig för patienter som drabbas av en blodpropp i hjärnans bakre cirkulation. Hittills finns endast vetenskapligt stöd för patienter som drabbats av en stroke i främre cirkulationen. Basilarartären tillhör kärlen i den bakre cirkulationen och en propp i artären är ett ovanligt tillstånd men med hög dödlighet.
Syftet med denna studie är att undersöka trombektomiutfallet hos patienter med en propp i basilarartären och jämföra det med patienter som drabbats av en propp i hjärnans främre cirkulation.
Metod: Denna studie baserades på ett sammanslaget register med data på patienter som genomgått trombektomi på Sahlgrenska Universitetssjukhus från 2013-12-05 till 2019-12-31. Totalt inkluderas 577 patienter, varvid 83 patienter hade en stroke i basilarartären och 494 hade en stroke i artärer tillhörande främre cirkulationen. I studien jämfördes funktionsnivå tre
månader efter stroketillfället, kärlets blodgenomströmning efter trombektomin, blödningskomplikationer och antalet dödsfall mellan grupperna.
Resultat: Det var ingen skillnad i funktionsnivå eller blodgenomströmning av kärlen mellan patienter med propp i basilarartären och patienter med en propp i främre cirkulationen. Dödligheten skiljde sig åt mellan grupperna och var högre hos dem med propp i basilarartären. Blödningskomplikationerna förekom i högre utsträckning hos patienter med propp i främre cirkulationen. Faktorer såsom högre ålder, högre allvarlighetsgraden av stroke, sämre funktionsnivå innan stroketillfället, fullständig nedsövning och förekomst av blödning efter trombektomi uppvisade samband till sämre funktionsnivå tre månader efter stroketillfället. Faktorer som visade på samband till högre risk för död efter tre månader var om proppen satt i basilarartären, högre ålder, högre allvarlighetsgrad av stroke, sämre funktionsnivå innan stroketillfället samt förekomst av blödning efter trombektomi. Behandling med blodproppslösande läkemedel visade istället ett samband till lägre risk för död efter tre månader.
Slutsats: Patienter med en propp i basilarartären har lika gynnsam funktionivå efter behandling med trombektomi som patienter med en propp i främre cirkulationen. Resultaten i denna studie stödjer användning av trombektomi som en säker och effektiv behandling hos patienter med en propp i basilarartären. | sv |
| dc.description.abstract | Background: Mechanical thrombectomy is an acute treatment for patients suffering from acute ischemic stroke. To date, there is a lack of evidence of efficacy of thrombectomy for patient with a stroke in the posterior circulation of the brain since the previous trials on the effeciacy of thrombectomy excluded these patients. This study aims to investigate the efficacy of thrombectomy for patients with basilar artery occlusion (BAO) and compare the result to those with an anterior circulation occlusion (ACS). Methods: This retrospective observational study included descriptive data from 83 BAO patients and 494 ACS patients (control group). Patients’ baseline characteristics, stroke procedure, complications, clinical outcome, and mortality was analyzed. The primary outcome was favorable clinical outcome at 3 months (mRS 0-2), whereas mortality was set as secondary outcome. Binary logistic regression was performed to identifying variables independently associated to the primary and secondary outcome variables. Results: Favorable outcome at 3 months did not significant differ between patients with BAO and patients with ACS (35.7 % vs 35.7 %; p=1.000). Successful recanalization rate did also show no significant difference between BAO and ACS (86.7 % vs 88.1 %; p=0.718). Mortality was significant higher in the BAO group (35.7%) than in the ASC group (23.1 %), p=0.036. In the multivariate analysis, unfavorable outcome was significantly associated with age (odds ratio (OR 1.054 per 1-year increase, 95 % CI 1.031-1.076; p<0.001), prestroke mRS (OR 2.078, 95 % CI 1.007-4.287; p<0.048), NIHSS score on admission (OR 1.060 per 1-point increase, 95 % CI 1.017-1.104; p=0.005), general anesthesia (OR 1.858, 95 % CI 1.082-3.191; p=0.025) and intracranial bleeding (OR 4.217, 95 % CI 1.727-10.297; p=0.002). For mortaltity, age, pre-stroke mRS, NIHSS score on admission, intravenous thrombolysis and intracranial bleeding showed significant association. Conclusion: There was no significant difference in recanalization rates or favorable outcome
at 3 months between patients with BAO and patients in the control group. These results were consistent with other studies and contribute with evidence suggesting thrombectomy as equally effective for patients with BAO as it is for patients with ACS. | sv |
| dc.language.iso | eng | sv |
| dc.subject | Stroke/Cerebrovascular disease, Mechanical thrombectomy, Basilar artery occlusion, posterior circulation, anterior circulation | sv |
| dc.title | Endovascular thrombectomy for Basilar Artery Occlusion | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
