| dc.contributor.author | Guldbrand, Carl | |
| dc.date.accessioned | 2022-02-23T12:09:03Z | |
| dc.date.available | 2022-02-23T12:09:03Z | |
| dc.date.issued | 2022-02-23 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/70773 | |
| dc.description | Exponering för bly har visats ha samband med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. En möjlig underliggande mekanism är åderförkalkning. En tidigare studie, som undersökte drygt 4000 män och kvinnor, visade att individer med högst blyhalter i blodet hade 35% större risk att ha förträngningar i halskärlen, i jämförelse med dem med lägst halter. Detta nya projekt syftar till att undersöka om sambandet mellan blynivåer i blod och förträngningar i halskärlen kan bekräftas i en studiepopulation med lägre blod-blyhalter jämfört med den tidigare studien.
I denna nya undersökning användes ett urval av personer från projektet Swedish CardioPulmonary bioImage Study (SCAPIS), bestående av 5622 medelålders män och kvinnor som rekryterats 2013-2018. Blyhalter i blodet mättes med hjälp av så kallad masspektrometri, ett instrument med hög känslighet för att mäta spårelement. Ultraljud användes för att undersöka förträngningar i halskärlen. Därefter användes biostatistiska analysmodeller för att uppskatta risken för förträngningar i halskärlen vid blyexponering, där hänsyn togs till andra faktorer såsom ålder, kön, blodfetter, diabetes, midjeomfång och rökvanor.
Resultatet visade att förträngningar i halskärlen (”plack”) förekom hos 57% av alla studiedeltagare. De med högst blyhalter i blodet hade 8% större risk för plack i halskärlen, i jämförelse med dem med lägst halter. Delades deltagarna in efter kön, hade män med högt
blodbly 11% ökad risk och kvinnor 8% ökad risk. Resultatet för kvinnor var dock inte statistiskt säkerställt. Vi fann inga samband hos icke-rökare.
Slutsatsen är att höga blynivåer i blodet var associerade med en något ökad risk för förträngningar i halskärlen i denna studiepopulation. Därmed ger denna studie visst stöd för hypotesen att åderförkalkning är en av de mekanismer som förmedlar kopplingen mellan blyexponering och hjärt-och kärlsjukdom. Resultatet från detta projekt bidrar till kunskapsunderlaget för framtida riskbedömningar gällande blys hälsoeffekter. | sv |
| dc.description.abstract | Background: Lead exposure is associated with an increased risk of cardiovascular mortality. Atherosclerosis has been hypothesized to be one mechanism underlying this association.
Aim: To assess whether lead exposure, assessed as the concentrations in blood, is associated with an increased risk of atherosclerosis in the carotid arteries in a large Swedish population-based cohort.
Methods: We performed a cross-sectional study using data from the population-based Swedish CardioPulmonary bioImage Study (SCAPIS), including 5622 men and women (50-64 years of age), enrolled 2013-2018. Blood lead (B-Pb), measured by inductively coupled plasma mass spectrometry, was used as exposure biomarker (in quartiles). The presence of atherosclerotic plaque in the carotid arteries was determined by ultrasonography. Associations between B-Pb and the risk of plaque was analysed using Poisson regression to estimate prevalence ratios (PR) in models adjusted for age, sex, LDL/HDL ratio, diabetes mellitus, waist circumference and smoking status.
Results: The prevalence of atherosclerotic plaques was 57% and the median B-Pb concentration was 14 μg/L (range: 0.75-203). Individuals in the fourth quartile of B-Pb (Q4) as compared with the first quartile (Q1), had a PR for plaque of 1.08 (95%CI: 1.01, 1.16), which was slightly higher among men (PR 1.11; 95%CI: 1.02, 1.20). PRs were weaker and non-significant among women (PR 1.06; 95%CI: 0.95, 1.17). Among never-smokers,
associations were mostly non-significant, except for women in Q3 (PR 1.29; 95%CI: 1.09, 1.53).
Conclusions: Individuals in the highest quartile of blood lead had a slightly increased risk of carotid plaque in this sample of the general population with lead concentrations comparable to those in other European countries and the U.S. Our study provides some support for the hypothesis that atherosclerosis is one of the mechanisms underlying the association between lead and cardiovascular disease. | sv |
| dc.language.iso | eng | sv |
| dc.subject | lead, atherosclerosis, cardiovascular disease, environmental epidemiology | sv |
| dc.title | Environmental Exposure to Lead and Risk of Atherosclerosis | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
