| dc.contributor.author | Nilsson, Josefine | |
| dc.date.accessioned | 2022-02-23T13:17:08Z | |
| dc.date.available | 2022-02-23T13:17:08Z | |
| dc.date.issued | 2022-02-23 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/70777 | |
| dc.description | Malaria är en infektionssjukdom som sprids med myggor och som år 2019 drabbade 229 miljoner människor och orsakade 409 000 dödsfall. Av dödsfallen var 2/3 barn under 5 år och Nigeria står för 27% av världens alla malariafall. Världshälsoorganisationen (WHO) jobbar aktivt med att försöka minska spridningen av sjukdomen samt minska dödligheten. Detta kan göras genom att människor i utsatta områden sover under impregnerade myggnät, får tillgång till vård och får fungerande och rätt medicinering mot malaria. Det är ingen självklarhet att alla har tillgång till ovanstående och det har tidigare visats att malaria är en sjukdom som främst drabbar de med låg socioekonomisk status.
Denna studie har undersökt hur socioekonomi påverkar tillgång till och användandet av impregnerade myggnät, vård och hur det skiljer sig mellan de olika staterna i Nigeria under 2008 och 2018 för att se om detta är jämlikt/rättvist fördelat. Informationen som användes var insamlad genom frågeformulär utförda hemma hos slumpade hushåll, av organisationen Demographic and Health Surveys.
Resultat från undersökningen visade att tillgången och användandet nationellt av impregnerade myggnät för barn under 5 år var ojämlik med fördel till de med högst socioekonomisk status 2008. Resultaten var mer jämlika nationellt 2018, men var till fördel för de med lägre socioekonomisk status (vilket är mer rättvist på grund av den höga
malariabördan bland de fattiga). Men vissa enskilda stater var fortfarande väldigt ojämlika med högre användande och tillgång hos de rika. Användandet av impregnerade myggnät ökade nationellt från 5.5% 2008 till 52.5% 2018. Detta möjligen på grund av kampanjer med utdelning av gratis myggnät som riktades till de fattiga. Trots detta så visar resultaten på att malariabördan var ojämlik, fler barn från fattiga hushåll hade malaria vid provtagningen. Vidare visade resultaten att tillgång till vård och till rätt medicin för barn under 5 år, när de har feber, fortfarande var högre bland de som hade högre socioekonomisk status i 2018. Det var stor skillnad mellan staterna och vissa av dessa hade stor ojämlikhet medan andra hade nått jämlikhet. Resultaten visade även att lägre utbildning hos förmyndare och att bo på landsbygden kan hänga ihop med att barnen hade lägre tillgång till vård och rätt medicinering, dock krävs ytterligare undersökningar för att kunna fastställa det mer korrekt.
Sammanfattningsvis finns det trots viss förbättring fortfarande stora ojämlikheter och orättvisor gällande preventiva åtgärder och behandling av malaria mellan fattiga och rika samtidigt som malariasjukdom är högst bland de fattiga. Därför behövs fler och fortsatta åtgärder speciellt riktade mot de fattiga. Förslagsvis utökning av kvalificerade vårdgivare för att tillgängliggöra bra vård för alla och subventionering av vård och medicinering för de fattiga. Denna forskning kan användas av vårdorganisationer för att se vilka stater som är i störst behov av hjälp för att uppnå jämlikhet samt för att höja användandet och tillgången av malariaprevention och behandling, för att slutligen kunna bekämpa malaria. | sv |
| dc.description.abstract | Background: Malaria affects millions and kills over 400,000 people globally each year, two-thirds of whom are children under five years. The disease is concentrated in socio-economically vulnerable populations. Nigeria accounted for more than a quarter of the global malaria cases in 2019.
Aims: Analyse the socio-economic equity in coverage of malaria preventions and treatment among children under 5 years in Nigeria’s 37 states, comparing the years 2008 to 2018.
Method: Data was obtained from open access Demographic Health Surveys implemented in 2008 and 2018. Socio-economic status was defined using principal component analysis of selected household assets to construct a wealth index. Coverage of malaria prevention and treatment interventions were compared between the poorest and least poor quintiles. A concentration index was used to calculate the distribution of inequality by intervention.
Results: Access to and use of insecticide-treated bed nets (ITNs) was more concentrated among rich in 2008 but slightly concentrated among poor in 2018, with the index closer to equality. In some states access and use of ITNs was still in favour of the wealthier household in 2008 and 2018, despite malaria prevalence being generally concentrated in poorest households. The access to care for children under 5 years that had fever and those who got
appropriate treatment was overall still concentrated among the rich, although fever prevalence was higher in poorer households.
Conclusions: The poor are the most vulnerable and the most exposed to malaria infection and disease. Despite some improvements in 2018 compared to 2008, inequity is still high in many states in access and use of malaria preventions and treatment. Further measures are needed to reduce this inequity with better targeting of interventions to the poorer households, including expansion of community level treatment of malaria. | sv |
| dc.language.iso | eng | sv |
| dc.subject | malaria, socioeconomic, equity, Nigeria | sv |
| dc.title | Socio-economic equity in access to malaria prevention and treatment in Nigeria: temporal and geographic variations | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
