| dc.contributor.author | Noren de Pinho, Bianca | |
| dc.date.accessioned | 2022-02-23T13:20:09Z | |
| dc.date.available | 2022-02-23T13:20:09Z | |
| dc.date.issued | 2022-02-23 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/70778 | |
| dc.description | Varje år drabbas ca 12–14/100 000 individer av ulcerös kolit, en inflammatorisk tarmsjukdom som karaktäriseras av ett kroniskt recidiverande förlopp med symtom såsom blodiga diarréer, buksmärta, frekventa tarmtömningar och generaliserad trötthet som en följd av den inflammatoriska reaktionen. Generellt behandlas ulcerös kolit i första hand med medicinsk behandling, men för upp till 20% kan det bli aktuellt med kirurgisk behandling i form av kolektomi. Kirurgi är oftast indicerat då patienten inte längre svarar adekvat på medicinsk behandling, blivit beroende av steroid-behandling eller har en hotande cancer.
Efter kolektomi kan patienterna erbjudas rekonstruktiv kirurgi i två varianter – bäckenreservoar (IPAA), där rektum tas bort och man skapar en reservoar av den sista delen av tunntarmsslyngan som sedan passas in där rektum tagits bort. Alternativ nummer två är en ileorektal anastomos (IRA) där ändtarmen sparas för att kopplas ihop med resterande tunntarm för att uppnå tarmkontinuitet. Målet med denna studie har varit att undersöka komplikationer som uppstår inom 90 dagar efter öppen respektive laparoskopisk kolektomi och i vilken omfattning dessa patienter
erhåller rekonstruktiv kirurgi. Totalt 436 patienter inkluderades i studien och dessa hade diagnosticerats med ulcerös kolit samt opererats med kolektomi mellan januari 2000 och december 2019 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Komplikationerna klassificerades enligt Clavien-Dindo, där IIIb ansågs vara en allvarlig komplikation samt relevant för studien. Patienterna grupperades utefter om de fått rekonstruktion, om den var i form av bäckenreservoar, ileorektal anastomos eller om de hade kvar sin ileostomi.
Vi fann ingen statistiskt signifikant skillnad i risken för komplikationer mellan öppen och laparoskopisk kolektomi, som var hypotesen. Däremot har tidigare studier visat en ökad morbiditet efter öppen kolektomi jämfört med laparoskopisk. Åldern var en signifikant faktor associerad till minskad risk för rekonstruktiv kirurgi efter kolektomi. Andra studier har visat en rekonstruktionsgrad på ca 50% efter kolektomi i Sverige. I denna studie fann vi att 295 patienter fick antingen en IRA eller IPAA efter sin kolektomi, vilket motsvarar ca 67%. Studien genomfördes på ett universitetssjukhus och som tidigare studier visat så är rekonstruktionsgraden högre på sjukhus med stor volym av dessa operationer. Vidare fann vi ingen koppling mellan de förutbestämda faktorerna och en ökad risk att utveckla postoperativa komplikationer.
Det skulle kunna förklaras av det faktum att det är en retrospektiv kohortstudie som sträcker sig mellan åren 2000–2019, där den laparoskopiska tekniken främst började användas för kolektomi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset vid slutet av studieperioden.
Vidare så innehöll studien 66% män och 34% kvinnor, vilket inte representerar den generella utbredningen som är mer jämn. Detta skulle kunna tala för att fler män än kvinnor blir kolektomerade, om så är fallet, varför? | sv |
| dc.description.abstract | BACKGROUND: Ulcerative colitis is an inflammatory bowel disease commonly treated with medical therapy. However up to 20% of patients need surgical treatment with colectomy, after which reconstructive surgery may be performed as an ileorectal anastomosis (IRA) or an ileal pouch-anal anastomosis (IPAA).
OBJECTIVE: The aim of this study was to examine the rate of postoperative complications after open versus laparoscopic colectomy in patients with ulcerative colitis as well as to assess to which extent they were offered reconstructive surgery.
METHODS: Four hundred and thirty-six patients with ulcerative colitis underwent colectomy due to ulcerative colitis between January 2000 and December 2019, at Sahlgrenska University Hospital, and included in the study. Postoperative complications within 90 days were classified according to Clavien-Dindo, where ≥ IIIb was considered as a major complication. It was noted whether the patients were reconstructed with an ileal pouch-anal anastomosis (IPAA), ileorectal anastomosis (IRA) or remained with an ileostomy.
RESULTS: Major complications, occurred in 13.3% of patients that underwent colectomy and in total, 67.6% of patients had reconstructive surgery. No difference in complication rate was found between open and laparoscopic colectomies. Age was found to be associated with chance of reconstructive surgery after colectomy.
CONCLUSION: In the above study we did not find a difference in risk of complication after open vs laparoscopic colectomy. Nearly 68% of colectomies were followed with reconstructive surgery, which is higher than in the rest of Sweden. | sv |
| dc.language.iso | eng | sv |
| dc.subject | Ulcerative colitis, colectomy, reconstructive surgery, postoperative complications | sv |
| dc.title | Ulcerative Colitis: Rate of Complications Following Open Respective Laparoscopic Colectomy and Extent of Reconstructive Surgery at Sahlgrenska University Hospital in Gothenburg, Sweden– A Retrospective Cohort Study | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
