Minimally invasive (VATS) versus open surgery thymectomies on patients with myasthenia gravis and/or thymoma
Abstract
Minimally invasive (VATS) versus open surgery thymectomies on patients with myasthenia gravis and/or thymoma
Introduction: Thymectomy by VATS (video assisted thoracoscopic surgery) for thymoma and myasthenia gravis is increasingly replacing open surgical techniques. While many studies have shown VATS’ superiority in perioperative outcomes after lung surgery, such as less postoperative pain and shorter recovery, there is still little data on VATS thymectomy compared to open thymectomy.
Aim: This study aimed to compare perioperative and long-term outcomes of VATS thymectomy compared to open surgery thymectomies in patients with myasthenia gravis and/or thymoma.
Method: A retrospective observational study was performed, with data from all thymectomies performed at Sahlgrenska University Hospital from 2008 to 2021 (n = 152). Data was obtained from the patients’ records. Endpoints were perioperative variables, incidence of early complications, and long-term outcome. In the myasthenia gravis subgroup, follow-up variables included postoperative use of pharmacological treatment, prevalence of symptoms, and need for myasthenia gravis-related hospitalisation. In the thymoma subgroup, follow-up variables included completeness of resection, tumour staging and tumour recurrence. Median follow-up was 5.0 years (range 0.3-5.0) in the myasthenia gravis subgroup and 3.0 years (range 0.2-10.4) in the thymoma subgroup.
Results: The VATS group had significantly shorter chest drainage times (0 (0-1) vs 1 (1-1), p < 0.001) and shorter length of hospital stay (2 (1-3) vs 3 (3-5), p < 0.001) than the open
Degree project, Programme in Medicine Anna Åkerström
University of Gothenburg, Sahlgrenska academy Göteborg, 2021-05-24
surgery group. In the myasthenia gravis subgroup, there was no statistically significant difference in postoperative symptoms, use of immunomodulating treatment, need for hospitalisation or aggressive immunosuppression. In the thymoma subgroup, there was no statistically significant difference in microscopically complete resection or tumour recurrence.
Conclusion: VATS was associated with shorter duration of chest drainage and shorter length of hospital stay compared to open surgery. The results suggest that VATS is non-inferior to open surgery with respect to long-term clinical outcomes in myasthenia gravis and thymoma patients.
Degree
Student essay
Other description
Jämförelse av öppen och minimalinvasiv operationsteknik vid thymektomi på patienter med myastenia gravis och/eller thymom.
Precis innanför bröstbenet sitter thymuskörteln, även kallad brässen. Den har en roll i kroppens immunförsvar. Ibland blir det dock fel, och kroppen kan börja bilda antikroppar mot sig själv i stället för inkräktande bakterier och virus. När man bildar antikroppar mot sin egen kropp har man en autoimmun sjukdom. Ett exempel på en sådan är den neuromuskulära sjukdomen myastenia gravis, som några tusen personer i Sverige lever med. Patienter med myastenia gravis får svaghet i musklerna i olika delar av kroppen, vilket kan visa sig som till exempel hängande ögonlock, sväljsvårigheter och svårt att använda armar och ben vid upprepade rörelser. Vissa patienter med myastenia gravis kan bli symptomlindrade om man opererar bort thymuskörteln.
En annan patientgrupp som också behöver operera bort thymuskörtlen är de som får thymom, det vill säga den typ av tumör som kan uppstå i thymus. Det är en mycket ovanlig typ av tumör, med endast några få fall per år i hela Sverige. För att bli frisk måste man operera bort thymomet.
När man vill operera ut thymuskörteln, med eller utan thymom, kan man antingen göra det via öppen kirurgi eller så kallad minimalinvasiv titthålskirurgi. Öppen kirurgi innebär att man lägger ett snitt i bröstkorgen, sågar itu bröstbenet och kan plocka ut thymus som sitter precis där under. Med titthålskirurgi räcker det med några mindre snitt på sidan av bröstkorgen där man stoppar in en kamera och instrument. Man vet redan sedan tidigare att titthålstekniken innebär mindre smärta och snabbare återhämtning efter operation jämfört med öppen kirurgi vid lungkirurgi, men man har inte utvärderat resultaten vid tymektomier. Därför hade den här studien som mål att jämföra titthålskirurgi med öppen kirurgi vid tymektomier för att undersöka hur det gick för patienterna dels precis efter operation, men även på lång sikt.
Alla vuxna som opererat bort sin thymuskörtel på Sahlgrenska mellan 2008–2021 var med i studien, totalt 152 patienter. Uppgifter hämtades från journalerna och datan analyserades sedan avidentifierat. Likt tidigare forskning fann även den här studien att patienterna som opererades med titthålsteknik inte behövde ha kvar sina drän som dränerade bort blod ur såren lika länge, och de kunde åka hem från sjukhuset snabbare. När man jämförde långtidsresultaten hittade man däremot inga skillnader mellan operationsmetoderna. De som opererades för thymom med titthål fick bort hela tumören lika ofta som när man använde öppen kirurgi, och det fanns inga stora skillnader i återfall. Patienterna med myastenia gravis blev lika ofta bättre i sin sjukdom när de opererades med titthål som med öppen kirurgi.
De här resultaten visar att den nya titthålstekniken sannolikt är bättre än öppen kirurgi vid själva operationstillfället, och den verkar vara lika bra på lång sikt. Eftersom både thymom och myastenia gravis är ovanliga tillstånd hade inte den här studien så stort patientunderlag att undersöka. Det var heller inte möjligt att följa upp patienterna mer än några år eftersom den nya tekniken infördes ganska nyligen. Den här studien visar alltså hoppfulla resultat, men det är viktigt att fortsätta följa upp patienterna och operationsmetoderna längre fram också.
Collections
View/
Date
2022-02-23Author
Åkerström, Anna
Keywords
myasthenia gravis, thymoma, thymectomy, minimally invasive surgery, VATS
Language
eng