| dc.contributor.author | Cajfeldt, Simon | |
| dc.date.accessioned | 2022-02-23T15:00:45Z | |
| dc.date.available | 2022-02-23T15:00:45Z | |
| dc.date.issued | 2022-02-23 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/70788 | |
| dc.description | En förtätning av klaffen i hjärtat kopplat till stora kroppspulsådern (aortastenos) är den vanligast förekommande klaffsjukdomen i värden inklusive Sverige. Den är ofta oupptäckt då symtom som nedsatt kondition, andnöd och svimningar kan maskeras av naturligt åldrande och/eller samsjuklighet. För att upptäcka en aortastenos måste man genomgå en ultraljudsundersökning av hjärtat.
Idag misstänker man oftast bara en aortastenos om man uppvisar någon av symtomen som nämns ovan eller om man som läkare lyssnar på hjärtat och hör olika ljud som tyder på en aortastenos. Syftet med denna studie är att undersöka om man kan ta ett enkelt blodprov före och efter en höftoperation och på så vis få ytterligare misstanke om att patienten har en aortastenos. Vi undersökte därför NT-proBNP (speglar hjärtats funktion och används främst idag vid hjärtsvikt) och hs-TnT (talar för ev. syrebrist i hjärtat). Utöver dessa prover gjorde vi även ett ultraljud över hjärtat för att se om patienten hade en aortastenos eller inte. Dessa fynd kopplade vi sedan ihop med vilket värde blodproven visade.
Studien genomfördes på Centralsjukhuset i Karlstad under våren 2021 där 13 patienter undersöktes före, och efter, att de genomgått en höftoperation. Anledningen till att vi studerade patienter som genomgått en höftoperation var för att de ofta är äldre (vanligare att
man har en aortastenos då) samt att de kan ha ramlat och brutit höften pga. yrsel, ett symtom man kan få till följd av en oupptäckt aortastenos.
Vi fann i studien att 8 av 13 patienter hade en oupptäckt aortastenos. Vi fann även att man inte med säkerhet kan använda blodproverna för att ta reda på om patienten har en aortastenos eller inte. Detta på grund av att både patienterna med aortastenos, och de utan, visade stegrade nivåer av undersökta blodprover (NT-proBNP och hs-TnT). Vi kan därför inte med säkerhet uttala oss om det var aortastenosen eller någon annan sjukdom/skada som gjorde att blodprov-värdena förändrades. Vad vi dock har märkt är att i de allra flesta fallen hade de patienter där man fann en aortastenos högre värden eller större förändring av värdena än de utan aortastenos. I framtiden kan en större studie med fler deltagare och skärpta krav att ingå i studien finna tydligare svar. | sv |
| dc.description.abstract | Background: Aortic stenosis is the most common heart valve disease in the world. It is unknown for most people that they have an aortic stenosis due to normal aging or comorbidity, therefore most symptoms go disguised. Old people fall frequently and get hip fractures and sometimes this is due to but also the first sign of an unknown aortic stenosis (AS). Biomarkers such as NT-proBNP and hs-TnT are often used to estimate heart function in patients, such as coronary ischemia and heart failure.
Aim: The purpose of this study was to examine if there is a correlation between elevated NT-proBNP and/or hs-TnT and unknown aortic stenosis among elderly patients prior to traumatic hip surgery.
Method: This pilot observational study included 13 patients >75 years scheduled for hip surgery due to a fall. All participants were randomly selected. Pre- and 2-days postoperatively NT-proBNP and hs-TnT were analyzed. A postoperative ultrasound echocardiography (UCG) was performed on the patients to assess if an AS was present or not. The echocardiographic measurements were used to grade the degree of aortic stenosis (if present) to test our hypothesis.
Results: 11/13 patients increased in both NT-proBNP and hs-TnT postoperative. 4/8 patients with AS had a NT-proBNP >1000ng/L preoperatively, levels noted in only 1/5 patients without AS. 7/8 patients with AS had a hs-TnT >11ng/L, whereas only 2/5 with no AS demonstrated this. Patients with AS had a mean increase of NT-proBNP by 440%, compared to 86% in those without AS. For hs-TnT there were a mean increase by 131% in AS, and 85% in those without AS.
Conclusion: In this pilot study we found that 4/13 patients had moderate to severe AS, 4/13 had minor AS, while 5/13 had no AS. 11/13 patients had increased values in NT-proBNP over time while all patients (13/13) had enhanced hs-TnT over time. These results indicate that cardiac biomarkers enhance over time in this frail cohort of patients. Although, no direct correlation can be made between increased biomarkers and diagnosis of AS, which was anticipated in this pilot project. However, it seems likely that an enlarged future study may find a correlation. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.subject | Aortic stenosis; Hip fracture; hs-TnT; NT-proBNP; Elderly patients | sv |
| dc.title | N-terminal pro-brain natriuretiskt peptid och Högsensitivt Troponin T som screeningverktyg av okänd aortastenos vid höftfraktur hos äldre patienter | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
