| dc.contributor.author | Andersson, Matilda | |
| dc.date.accessioned | 2022-02-24T07:42:05Z | |
| dc.date.available | 2022-02-24T07:42:05Z | |
| dc.date.issued | 2022-02-24 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/70791 | |
| dc.description | Malignt melanom är en av Sveriges vanligaste cancerdiagnoser, som drabbar över 4500 människor varje år. Den utgår från pigmentproducerande celler i huden och har en stor benägenhet att sprida sig till hjärnan i form av dottertumörer. Om tumören etablerat sig i hjärnan innebär det en betydligt sämre prognos för patienten, där medelöverlevnaden utan behandling endast är ca 4 månader. Genom att upptäcka dottertumören i tidigt skede finns en chans till snabbt insatt behandling och därmed förlängd överlevnad.
Det finns idag inga riktlinjer på hur man ska följa upp patienter med malignt melanom anseende risken för utveckling av dottertumörer i hjärnan. För att veta vilka patienter som löper störst risk och därmed skulle dra nytta av regelbundna undersökningar med tex magnetröntgen utav hjärnan behöver vi först veta vilka riskfaktorer som finns för att tumören sprider sig till just hjärnan. Vi har därför i vår studie jämfört två patientgrupper, där den ena patientgruppen har utvecklat dottertumörer i hjärnan och den andra patientgruppen har utvecklat dottertumörer på andra ställen i kroppen.
Våra resultat visar att yngre personer (medelålder 57 år vid diagnos av malignt melanom i huden) och personer som har sin ursprungliga tumör i huden lokaliserad på bålen eller där den ursprungliga hudtumören inte är funnen, har en ökad risk att drabbas av dottertumörer i hjärnan. Man kan också ta ett vävnadsprov från tumören för att undersöka om tumörcellerna har en viss genförändring (s.k. BRAF-V600 mutation), vilken ökar celldelningen i tumören. I vår studie såg vi att en sådan mutation innebär en ökad risk för dottertumörer i hjärnan. Vi har även sett att höga nivåer av proteinet S-100 i blodet vid tidpunkten då
hudtumören spritt sig till lymfkörtlar eller andra organ i kroppen, ökar risken för ytterligare spridning av dottertumörer till hjärnan.
Vårt mest intressanta fynd är en potentiellt skyddande faktor. Om man erhåller systemisk behandling, i synnerhet immunoterapi (en modern behandling som driver på kroppens immunförsvar att själv förstöra tumörcellerna), som första behandling då man utvecklat dottertumörer i lymfkörtlar som inte går att operera eller tumörer i andra organ än hjärnan, så har man en minskad risk att senare utveckla dottertumörer till hjärnan.
Dessa resultat ger ett stöd till läkarna i kliniken att ta beslut om när tex regelbundna magnetröntgenundersökningar av hjärnan hos patienter med tumörspridning av malignt melanom är befogat. Resultaten har också öppnat upp för ett nytt forskningsfält med en frågeställning om den moderna behandlingen med immunoterapi inte bara förlänger överlevnaden hos patienter med malignt melanom spritt till hjärnan, utan om den även förhindrar spridningen helt och hållet. | sv |
| dc.description.abstract | Introduction: Cutaneous malignant melanoma (CMM) is with an increasing incidence one of the most common cancer forms in Sweden. With the highest propensity of all cancers to metastasise to the brain, brain metastases are a common cause of death in CMM. Current guidelines only describe screening and follow up programmes for CMM brain metastases to a limited extent. To improve the management of this challenging disease, risk factors must be discerned to optimise treatment of high-risk individuals.
Aim: The primary purpose of this study is to identify potential risk factors associated with the development of brain metastases in CMM.
Methods: Case-control study of patients with inoperable or metastatic CMM, handled directly or in consultation with the Department of Oncology, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, between 1st of January 2013 and 30th of June 2019. Potential risk factors were evaluated by comparing data from patients who developed brain metastases, with patients who presented with extracranial disseminated disease only.
Results: 402 cases were included in the study. 94 developed brain metastases. Variables found to be associated with the development of brain metastases included younger age, unknown primary tumour (PT), PT located on the torso, BRAF-V600 mutation and elevated levels of S-100 at time of inoperable or metastatic CMM. Conversely acral histological type and systemic treatment, particularly immunotherapy, were associated with lower risk of developing brain metastases. No differences were found in tumour thickness or presence of ulceration.
Conclusions: The obtained data suggest that high risk individuals for development of brain metastases in CMM may benefit from more intense follow up including e.g., frequent MRI brain scans. The observation that patients receiving systemic treatment with immunotherapy are associated with having a lower risk of developing brain metastases than patients receiving other treatment warrant further investigation. | sv |
| dc.language.iso | eng | sv |
| dc.subject | Malignant Melanoma, Brain Metastases, Risk Factors, Predicting Variables | sv |
| dc.title | Risk factors for developing brain metastases in cutaneous malignant melanoma | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
