| dc.contributor.author | Norén, Carl | |
| dc.date.accessioned | 2022-02-24T08:56:18Z | |
| dc.date.available | 2022-02-24T08:56:18Z | |
| dc.date.issued | 2022-02-24 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/70799 | |
| dc.description | De senaste tre decennierna har förekomsten av psykisk ohälsa ökat stadigt i Sverige och
många andra västländer. Denna ohälsa leder till långa sjukskrivningar och stort personligt
lidande för de drabbade, liksom stora kostnader för samhället. I Sverige är det
utmattningssyndrom som är den diagnos som står för den största ökningen i fråga om
sjukdagar. Än så länge är Sverige det enda landet som använder utmattningssyndrom som
diagnos. I andra länder diagnosticeras motsvarande patienter typiskt med ångest, depression
eller andra stressrelaterade diagnoser. Patienter som diagnosticeras med
utmattningssyndrom uppfyller ofta även kriterierna för depression eller ångest vid något
tillfälle under sjukdomsförloppet, men spektrumet av symtom samt sjukdomens förlopp
anses ändå vara tillräckligt olika mellan dessa diagnoser för att de ska klassificeras som
olika diagnoser. Inom psykiatrin är det vanligt med denna typ av överlapp mellan
diagnoser, men tanke på att behandling och förebyggande arbete kan skilja sig åt för
överlappande sjukdomstillstånd är det av stort värde både för den enskilda individen och för
samhället i stort att diagnosen sätts korrekt. Om man hade funnit mätbara anatomiska
skillnader som stöder diagnosen utmattningssyndrom hade det kunna vara till stor hjälp
både för diagnostik, val av behandling och för att upptäcka sjukdomen tidigt.
På senare år har magnetkamerastudier påvisat neuroanatomiska förändringar i hjärnan hos
personer med utmattningssyndrom. Men, antalet studier är fortfarande få och resultaten är
än så länge inte entydiga. Syftet med detta arbete var därför att undersöka om
neuroanatomiska förändringar som tidigare påvisats hos personer med UMS återfinns i en
relativt stor population med patienter sjukskrivna för UMS jämfört med kontroller, samt att
undersöka om det finns något samband mellan graden av UMS och hjärnförändringar. I studien inkluderades 70 personer sjukskrivna för utmattningssyndrom och 70
kontrolldeltagare. Hjärnavbildning genomfördes med magnetkamera, och graden av
utmattningssyndrom mättes via självskattade frågeformulär.
Analyserna visade ingen signifikant skillnad mellan gruppen med utmattningssyndrom och
kontrolldeltagarna i volym gråsubstans i någon av de valda hjärnstrukturerna. Inte heller
hittades några signifikanta samband mellan volymen gråsubstans i dessa strukturer och grad
av utmattningssyndrom. | sv |
| dc.description.abstract | Background: The incidence of stress related disorders, such as exhaustion disorder
(utmattningssyndrom in Swedish), has been steadily on the rise in western countries in the last
three decades. Exhaustion disorder is a result of prolonged exposure to occupational and
emotional stress and has a variety of symptoms including mental fatigue, problems with memory
and concentration, sleep disorders and physical exhaustion among other things. Recently,
neuroimaging studies have demonstrated neuroanatomical changes as a result of exhaustion
disorder. However, the extent to which neuroanatomical changes correlate with the degree of
exhaustion is poorly understood.
Aim: The aim of this project was to examine if neuroanatomical changes previously observed in
exhaustion disorder could be found in a population of patients on sick leave for exhaustion
disorder compared to healthy controls, and to examine if the level of exhaustion correlated with
the levels of anatomical changes.
Methods: 70 participants on sick-leave from exhaustion disorder and 70 control participants were
included in the study. UMS and other clinical variables were collected through self-report
questionnaires, and brain imaging data was obtained using magnetic resonance imaging (MRI).
To assess brain anatomy, voxel based morphometry was used to extract gray matter volumes in
specific regions of interest previously associated with changes in stress related disorders, namely
the amygdala, caudatus, putamen, hippocampus, anterior cingulate cortex and the frontal cortex.
Results: No significant group differences were found between the study population and the
control participants in any of the analyzed anatomical areas. Also, no correlation between
neuroanatomical changes and the studied background factors was found.
Conclusion: The findings of neuroanatomical changes in exhaustion disorder from previous
studies could not be replicated in the present study. The degree to which exhaustion disorder is
associated with anatomical changes is therefore unclear. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.subject | MRI, Biomarkers | sv |
| dc.title | Neuroanatomiska förändringar vid utmattningssyndrom | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
