| dc.contributor.author | Nordlund, Linn | |
| dc.date.accessioned | 2022-02-24T09:02:27Z | |
| dc.date.available | 2022-02-24T09:02:27Z | |
| dc.date.issued | 2022-02-24 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/70800 | |
| dc.description | Långvarig smärta och psykisk ohälsa är två grupper av folkhälsosjukdomar som ofta förekommer tillsammans hos en och samma individ. Långvarig smärta innebär smärta som är konstant närvarande eller återkommande under en period längre än tre månader. Den psykiska ohälsan innefattar många olika tillstånd och sjukdomar, däribland depression och ångest som är vanligt i befolkningen. Det är känt sedan tidigare att det finns kopplingar mellan smärta och psykisk ohälsa, troligtvis ett ömsesidigt samband vilket innebär att långvarig smärta är en riskfaktor för utveckling av psykisk ohälsa och vice versa. Både långvarig smärta och psykiska ohälsa har risk att kvarstå över lång tid och i dagsläget är kunskapen begränsad hur man bäst hjälper de drabbade och den onda cirkeln som riskerar att uppstå bryts. Tillstånden orsakar ett lidande för många människor och det finns en risk för sjukskrivning, på sikt kan tillstånden leda till utveckling av andra sjukdomar.
Under arbetets gång har sambandet mellan psykisk ohälsa och långvarig smärta samt dess konsekvenser i form av sjukhusinläggningar på grund av psykiatrisk diagnos och vårdbesök inom psykiatrin studerats. Studierna baserades på enkätsvar vid flera tillfällen mellan 1995 och 2016 från en studie på en halländsk befolkning kallad Epipain samt data rörande psykiatriska vårdtillfällen som inhämtades från Socialstyrelsen. Enkäten innehöll frågor om hälsa (fysisk aktivitet, rökning, sjukdomar, sömn och psykiskt mående), sysselsättning, civilstånd samt smärta.
Det visar sig att det finns ganska tydliga könsskillnader vilket har konstaterats tidigare då psykiatriska diagnoser är vanligare hos kvinnor liksom långvarig smärta. För männen verkar smärta vara ett sätt ett sämre psykiskt mående ofta yttrar sig på, att de kanske mer sällan uttrycker det som kvinnor med psykiska symptom, varför de inte rapporterar dessa i samma
utsträckning. Att ha en långvarig smärta från början innebär en risk för sämre mental hälsa i ett kort tidsperspektiv för männen och i det långa för kvinnorna, vilket har diskuterats i tidigare forskning kan bero på att kvinnor mer sällan återhämtar sig från långvarig smärta. För männen var långvarig smärta en riskfaktor för att någon gång behöva sjukhusinläggning på grund av psykiatrisk diagnos. Tillsammans med detta har arbetet visat på ömsesidiga samband mellan den långvariga smärtan och psykiska ohälsan som sträcker sig över tid, vilket innebär att rätt insatser tidigt i förloppet kan förhindra många år av lidande. Tidsaspekten och de konsekvenser tillstånden kan innebära gör att det finns mycket att vinna på vidare forskning inom detta område där det för närvarande saknas kunskap. | sv |
| dc.description.abstract | Introduction:
Chronic pain and poor mental health are independently and combined common conditions in society. With the current state of knowledge they are challenging to treat effectively, a great deal concerning their coexistence is yet to be understood.
Aims:
The aims with this report were to investigate the previously suggested bidirectional relationship between pain and mental health and if they increase psychiatric health utilization.
Methods:
In the longitudinal Epipain cohort, questionaries were sent to every 18th man and woman aged 20-74 in two municipalities in Halland, Sweden on 5 occasions over a period of 21 years (1995-2016). Data regarding health utilization was collected from the Swedish National Board of Health and Welfare. The respondents were classified based on prevalence of pain; no chronic pain (NCP), chronic regional pain (CRP) and chronic widespread pain (CWP). Mental health (MH) score was measured by the 36-Item Short Form Health Survey (SF-36), the tertiary with the highest score classified as having “good” MH and the remaining as “poor”. Regressions were controlled for baseline MH and pain status.
Results:
Chronic pain at baseline predicted poor MH 3 years later in men and 21 years later in women.
For men feeling nervous at baseline predicted CWP 3 years later, for women feeling depressed or nervous at baseline predicted CWP 3 and 21 years later.
MH at baseline predicted pain prevalence and mental illness over 21 years for women. CWP at baseline predicted at least one episode of inpatient psychiatric care for men.
Conclusions:
A bidirectional relationship between mental health and chronic pain was observed. The clinical importance of the sex differences found in this study needs further evaluation. Future research is required to learn about the complexity of these diseases, the development of chronicity and which interventions are most applicable. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.subject | chronic pain, mental health, health status, health utilization | sv |
| dc.subject | långvarig smärta, psykisk ohälsa, samvariation, vårdkonsumtion | sv |
| dc.title | Betydelse av samvariation av psykisk ohälsa och långvarig smärta i en svensk befolkning | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
