dc.contributor.author | Alvmo, Amanda | |
dc.date.accessioned | 2022-02-24T13:44:30Z | |
dc.date.available | 2022-02-24T13:44:30Z | |
dc.date.issued | 2022-02-24 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/70819 | |
dc.description.abstract | Syftet med denna uppsats var att undersöka hur en grupp kommunikatörer vid en kommun
i västra Sverige uppfattar klarspråk och hur de upplever att deras klarspråksarbete
påverkats av coronakrisen. Syftet var också att försöka utreda vilka förutsättningar som
kommunikatörerna upplever krävs för klarspråksarbete. Det teoretiska ramverket bestod av ett sociolingvistiskt grundperspektiv där begrepp som organisationskultur och skriftkultur var centrala. Dessutom användes Karen Schrivers (2012) teori om expertis i kommunikation. För denna uppsats valdes en kvalitativ forskningsstrategi i form av en fallstudie, där
undersökningen utfördes genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra
respondenter. Det empiriska materialet analyserades sedan utifrån Alan Brymans (2011)
beskrivning av kvalitativ tematisk analys. Resultatet av undersökningen visar att kommunikatörerna framför allt uppfattade
klarspråk som en välskriven och mottagaranpassad text, men inte i särskilt hög grad
relaterade detta till exempelvis språklagen. De menade också att klarspråk var något som
hela tiden fanns internaliserat i deras arbete, men inte var ett ledord de arbetade aktivt
med. Utifrån det kunde kommunikatörerna inte alltid själva urskilja några direkta
förändringar i klarspråksarbetet orsakade av coronakrisen. Analysen utifrån det teoretiska
ramverket visar dock att klarspråksarbetet ibland försvårats eller uteblivit framför allt på
grund av tidsbrist, men också på grund av att kännedomen om mottagarna blivit sämre
eller att man inte velat ändra på andra myndigheters formuleringar. Tid var därför en av de
viktigaste förutsättningarna för klarspråksarbete, men kommunikatörerna uttryckte också
att de önskade att klarspråk hade en tydligare roll i kommunens arbetsplatskultur. Detta
kan i sig ses som en förutsättning för att kunna arbeta med klarspråk, som i sin tur kanske
även hade lett till mer tid. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | klarspråk | sv |
dc.subject | klarspråksarbete | sv |
dc.subject | covid-19 | sv |
dc.subject | corona | sv |
dc.subject | sociolingvistik | sv |
dc.title | "Det blir lite mer på feeling": en fallstudie om kommunikatörers klarspråksarbete under coronakrisen | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | HumanitiesTheology | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science | eng |
dc.type.degree | Student essay | |