Substansbruk och livskvalitet hos personer med spelberoende - En kvantitativ tvärsnittsstudie av personer som sökt vård på en specialistmottagning för spelberoende

Abstract

Bakgrund: Spelande om pengar är i dagens samhälle både ett samhällsfenomen och folkhälsoproblem. Spelberoende delar många egenskaper med andra beroendetillstånd, och samsjukligheten mellan olika beroendetillstånd är stor och kan ha allvarliga konsekvenser för individens liv och hälsa. Att ha ett spelberoende och samtida substansbrukssyndrom eller riskbruk av alkohol och/eller narkotika ger ökad risk för suicid och sämre förutsättningar till återhämtning och god hälsa. Personer med ett spelberoende rapporterar ofta en sänkt livskvalitet. Syfte: Att beskriva självupplevd livskvalitet och substansbruk hos individer med spelberoende. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med konsekutivt urval där 177 personer inkluderades. Data från semistrukturerade intervjun Structured Clinical Interview for Gabling Disorder, självskattningsformulären Alcohol Use Disorders Identification Test, Drug Use Disorders Identification Test, Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory samt demografisk information samlades in på en klinik för spelberoende. Deskriptiv statistik användes för att studera självskattad livskvalitet och substansbruk. Logistisk regressionsanalys genomfördes för att identifiera eventuell samvariation mellan variablerna. Resultat: Deltagargruppen uppvisade en låg självupplevd livskvalitet. Nästan en tredjedel av studiedeltagarna hade ≥ ett riskbruk av alkohol och lite över en tiondel ≥ ett riskbruk av droger. Livskvaliteten skiljer sig inte nämnvärt mellan kvinnor och män, dock är männen överrepresenterade när det gäller främst problematiskt alkoholbruk men även drogbruk. Individer med svårt spelberoende hade en statistiskt signifikant högre risk för att ha en låg livskvalitet och riskbruk av alkohol och droger än individer med lindrigare form av spelberoende. Sannolikheten för riskbruk av droger ökade vid riskbruk av alkohol. Slutsats: Spelberoende individer rapporterar en låg livskvalitet, särskilt de med svårt spelberoende som också har en högre grad av riskbruk av alkohol och droger. Gruppens låga självupplevda livskvalitet, tillsammans med kunskap om samsjuklighet och suicidalitet, bör leda till hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder för att främja god självupplevd livskvalitet hos patienten.