Show simple item record

dc.contributor.editorSunnerstam, Maria
dc.date.accessioned2022-03-29T08:50:50Z
dc.date.available2022-03-29T08:50:50Z
dc.date.issued2022-03-29
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/71140
dc.description.abstractSverige ligger internationellt sett steget efter i arbetet med att utveckla öppen utbildning. Under senare år har dock ökade krav på att sprida lärosätenas kunskap och forskning till en bredare allmänhet, arbetet med globala mål för hållbar utveckling samt, inte minst, satsningar på breddad rekrytering och tillgänglighet, gjort att många lärosäten genomför nya investeringar i öppna lärresurser och öppen utbildning. Vid Göteborgs universitet har ett nyligen avslutat projekt på ett konkret sätt undersökt vad arbetet med att ta fram och distribuera öppen utbildning innebär i form av ändrade arbetssätt, stöd till lärare och deltagare samt möjligheter att bidra till det livslånga lärandet. Arbetet med att ta fram öppna kurser och lärresurser har involverat ett 20-tal lärare från universitetets åtta fakultetsområden. Nio olika kurser och lärresurser utvecklades, av dem var det sex stycken som kunde publiceras för den breda allmänheten i slutet av år 2021. Trots begränsade möjligheter att sprida information och att marknadsföra resurserna har ett 100-tal deltagare tagit del av innehållet. För projektets räkning gjordes en tillfällig plattformslösning där kurser och resurser kunde publiceras. När denna plattform så småningom stängs ner kommer några av resurserna att flyttas över till andra webbplatser så att de även fortsatt är tillgängliga för den breda allmänheten. Många lärdomar och erfarenheter växer fram när lärare och stödfunktioner involveras i denna typ av utvecklingsarbete. Frågeställningar runt personuppgiftshantering, licensiering och upphovsrätt har diskuterats och resulterat i att registreringen av deltagares personuppgifter skurits ned till ett minimum och att allt material som tagits fram har licensierats med creative commons vilket säkerställer att upphovsmannen styr hur materialet får användas. Olika former och val av designlösningar har aktualiserats och utprovats; om deltagare i den framtagna resursen förväntas vara helt självgående är det svårt för studieovana deltagare att ta till sig hela innehållet. Men om lärare ska kunna följa och stötta sina kursdeltagare i kunskapsutvecklingen krävs många lärartimmar vilket i sin tur leder till höga kostnader. För att skapa samsyn runt universitetets generella hållning - och syfte - med satsningar på öppna lärresurser behöver nu ett antal inriktningsfrågor avgöras. Projektets rekommendation är att en central sammanhållande funktion inrättas som kan koordinera institutionernas arbete och även ansvara för en gemensam plattform där öppna kurser och lärresurser publiceras. Ytterligare en rekommendation är att det i första hand är lärare och institutioner och centrumbildningar med stort intresse, som bör få möjlighet att arbeta vidare med utveckling av öppna lärresurser. Att tvinga fram en utveckling som det inte finns förutsättningar för, kan snarare motverka syftet med öppna lärresurser. Sist men inte minst krävs att ledande roller på olika nivåer i verksamheten ställer sig positiva och ger sitt stöd i det fortsatta utvecklingsarbetet.en_US
dc.format.extent59 sidoren_US
dc.language.isosween_US
dc.publisherEnheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)en_US
dc.relation.ispartofseriesPIL-rapport 2022:02en_US
dc.titleÖppna lärresurser vid Göteborgs universitet. En förstudie om delningskultur för utbildning, rekrytering och kunskapsutbyte.en_US
dc.typeTexten_US
dc.type.svepreporten_US
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL)eng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)swe


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record