Anhörigkontakt på IVA under COVID-19: Hälso-och sjukvårdpersonalens perspektiv
Contact with relatives in the ICU during COVID-19: Healthcare professionals’ perspective
Abstract
Bakgrund: Word Health Organisation (WHO) utlyste COVID-19 pandemin i mars 2020 och
förändringarna som följde drabbade både samhället och sjukvården. Besöksrestriktioner
implementerades på sjukhusen för att hindra smittspridningen. På intensivvårdsavdelningen
(IVA), där anhörigkontakt är en essentiell del av vårdandet, blev besöksrestriktionerna en stor
förändring som medförde nya utmaningar och arbetssätt för hälso- och sjukvårdspersonalen
(HSP). Digitala hjälpmedel användes för att hålla en kontinuerlig kontakt med anhöriga som
inte fick komma på besök. Examensarbetet knyter an till den teoretiska utgångspunkten
patient- och familjecentrerad vård (PFCV).
Syfte: Beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av anhörigkontakt vid vård av
patienter med COVID-19 på IVA.
Metod: Intervjustudie med nio informanter, tre specialistsjuksköterskor, tre undersköterskor
och tre specialistläkare. Data analyserades med tematisk analys.
Resultat: Resultatet redovisas i tre teman och åtta sub-teman vilka visar att den medicinska
vården inte har påverkats av besöksrestriktionerna. Däremot har restriktionerna skapat brister
i omvårdnaden. Anhöriga har beskrivits vara en viktig del av omvårdnaden och
besöksrestriktionerna har påverkat samtliga parter negativ. Det har för informanterna varit
svårt att neka anhöriga besök, vilket föranlett känslan av otillräcklighet hos informanterna.
Resultatet menar att orsaken till den upplevda känslan av otillräcklighet berodde på att
informanterna hade svårt att involvera anhöriga i vården på grund av besöksrestriktionerna.
Informanterna har uppfattat att anhöriga känt sig uteslutna och att patienterna känt sig
ensamma. Resultatet beskriver hur informanterna försökt kompensera för anhörigas frånvaro
genom distanskommunikation. Telefon och videosamtal är hjälpmedel som använts för
distanskommunikation med anhöriga men informanterna beskriver att det inte varit likvärdigt
med fysiska samtal och besök.
Slutsats: Omvårdnaden har påverkats negativt till följd av besöksrestriktionerna och
medförde minskat välbefinnande för patienterna, anhöriga och informanterna. För att
kompensera för att anhöriga ej fick besöka IVA användes distanskommunikation. Trots de
redovisade fördelarna är slutsatsen att distanskommunikation inte varit likvärdigt med fysisk
närvaro.
Degree
Student essay
Other description
Background: Word Health Organisation (WHO) announced the COVID-19 pandemic in
March 2020. Visiting restrictions were deployed in the hospitals to prevent the spread of the
virus. In the intensive care unit (ICU), where contact with the relatives is an essential part of
the care, visiting restrictions has led to new challenges and working methods for the
healthcare professionals (HCP). Distance communication was used as a tool to communicate
with relatives that could not visit. Patient-and family-centered care (PFCC) was used as a
theoretical background.
Aim: Describe health care professionals ‘experiences of communication with relatives during
care of patients with COVID-19 in the ICU.
Method: An interview study was conducted with nine informants, three intensive care nurses,
three auxiliary nurses and three physicians specialized in intensive care. The data was
analyzed through thematic approach.
Results: The results are presented in three themes and eight sub themes that describe that the
medical care has not been affected by the visitation restrictions but created a backlash in the
nursing care. Relatives are an integral part of the nursing care in the ICU and the visitation
restrictions have had a negative impact on all parties involved. Informants found it difficult to
deny relatives visits which has led informants to feel that the care they gave was inadequate
due to the visitation restrictions. The informants perceived that relatives felt excluded and that
patients felt lonely. The data indicates that the informants tried to compensate for the
relatives’ absence through distance communication. Telephone and video calls are tools that
were used for distance communication with relatives. However, these tools have proved
unable to substitute in-person communication and visiting.
Conclusion: Nursing care has been affected in a negative manner due to the visiting
restrictions and have resulted in reduced well-being for patients, relatives and the informants.
Distance communication was implemented to compensate when relatives were not allowed to
visit the ICU, however distance communication has been described as inequivalent to
physical presence.
Date
2022-04-08Author
Hartill, Edith
Karlsson Legaspi, Diandra
Keywords
COVID-19
anhöriga
intensivvård
patient- och familjecentrerad vård (PFCV)
hälso-och sjukvårdspersonal
upplevelser
Language
swe