Show simple item record

dc.contributor.authorLinsten, Erik
dc.date.accessioned2022-04-14T10:40:05Z
dc.date.available2022-04-14T10:40:05Z
dc.date.issued2022-04-14
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/71356
dc.description.abstractFör att kunna nå klimatmålen i parisavtalet behöver transportsektorn elektrifieras och laddinfrastruktur byggas ut. EU rekommenderar att det ska finnas mellan 10 till 16 laddbilar per laddstolpe för optimal laddningskapacitet men utbyggnaden av laddstolpar går långsammare än försäljningen av laddbilar vilket gör att det uppstår ett gap mellan dem. Däremot finns det subnationella skillnader i fråga om laddinfrastrukturen mellan kommuner. Tidigare forskning har undersökt hur skillnaden ser ut på landsbygden och städerna genom att bland annat undersöka geografiska och ekonomiska faktorer men forskning om varför det ser ut som det gör saknas. Den här uppsatsen försöker ge svar på vad gapet beror på genom att utvärdera fyra faktorer: landsbygd/stad, ekonomi, partifärg och storlek, med hjälp av Amartya Sen’s ansats. Detta analyseras genom en statistisk undersökning över hur det ser ut mellan Sveriges kommuner. Resultatet visar att endast storlek på kommuner får statistisk signifikans där ju större en kommun är desto färre laddbilar per laddstolpe har den.en_US
dc.language.isosween_US
dc.subjectLaddstolparen_US
dc.subjectLaddinfrastrukturen_US
dc.subjectElbilaren_US
dc.subjectLaddbilaren_US
dc.subjectCapability approachen_US
dc.subjectKommuneren_US
dc.titleVad beror gapet mellan laddinfrastruktur och laddbilar i Sverige på? En kvantitativ studie om utbredningen av laddinfrastruktur i svenska kommuneren_US
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionenswe
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Political Scienceeng
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record