Ordinlärning i L2-svenska: En studie om lexical inferencing och strategianvändning av andraspråkselever på Språkintroduktion och gymnasiet

Abstract

I den här uppsatsen undersöker jag inlärning av svenska som andraspråk hos två grupper av ungdomar på en gymnasieskola i Sverige. Fokus i studien riktas mot användningen av ordinlärningsstrategier vid andraspråksinlärning hos dessa informanter, dvs. vilka typer av strategier och hur inlärares användning av dessa strategier kan beskrivas med särskilt fokus på bestämning av okända ords betydelser. Fokus riktas även mot betydelsen som användningen av dessa strategier har på informanternas resultat. Särskilt fokus riktas på användningen av strategier när eleverna härleder och/eller genererar de okända för dem ords betydelser utifrån sammanhanget under läsprocessen, vilket kallas lexical inferencing (LIF) inom språkvetenskap. I studien tillämpas think-aloud- metoden för undersökning av informanternas färdigheter i lexical inferencing, dvs. informanterna informerar muntligt sina tankar och slutsatser om de okända ords betydelser i den givna läspassagen. I studien görs analys och förs resonemang och diskussion om varför vissa strategier används och vilka implikationer dessa kan ha på mer eller mindre framgångsrik ordinlärning. Studiens resultat visar bl.a. att informanterna använder sig av hela spektrumet av kognitiva, metakognitiva, sociala och affektiva strategier, men att de använder sig av dessa strategier i olika stor utsträckning och i olika grad av skicklighet. Studiens resultat visar också att det är svårt att påstå något entydigt om sambandet mellan användning av inlärningsstrategier och framgång i LIF eller om samvariation mellan strategierna, men att det finns indikationer på samvariation mellan kognitiva och sociala strategier, mellan kognitiva och metakognitiva strategier samt mellan affektiva och metakognitiva strategier. Det finns äver indikationer på hur dessa påverkar framgången i LIF och ansats till att förklara varför dessa samvariationer leder till mer eller mindre framgångsrik härledning görs i studiens analys- och diskussionsdel.