| dc.contributor.author | Samad Imran, Abdul | |
| dc.date.accessioned | 2022-05-23T12:05:03Z | |
| dc.date.available | 2022-05-23T12:05:03Z | |
| dc.date.issued | 2022-05-23 | |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/71767 | |
| dc.description | Fel- och överanvändning av antibiotika leder till antibiotikaresistens, ökade vårdkostnader och biverkningar för patienterna. En majoritet av vårdtillfällen för lunginflammation sker på medicinkliniker i Sverige. Det finns inga samlade data avseende kvaliteten i antibiotikaanvändningen för dessa patienter . I denna studie studerade vi 80 patientjournaler vårdade för lunginflammation under 2011 vid medicinkliniken, Skaraborg sjukhus, Skövde. Resultaten jämfördes med uppgifter ur kvalitetsregistret för patienter vårdade för lunginflammation på infektionsklinik.
Enligt den här studiens resultat är användningen av antibiotika och diagnostiska åtgärder på medicinklink vid lunginflammation av lägre kvalitet jämfört med infektionsklinik. Patienterna vårdade vid medicinavdelning hade högre ålder och mera bakomliggande sjukdomar men sjukdomens svårighetsgrad var densamma.
Patienter på medicinavdelningar behandlades oftare med bredspektrumantibiotika och färre patienter luftväg och blododlades. Behandlingstiden var längre.
Enligt rekommendationerna från Svenska Infektionsläkarföreningen bör 75 % av patienter med icke allvarlig lunginflammation behandlas med penicillinpreparat. Bara 36 % av dessa patienter behandlades till en början med penicillin jämfört med 51 % vid infektionsklinik.
56 % av patienterna luftvägsodlades jämfört med 75 % vid infektionsklinik.
90 % patienterna fick antibiotika behandling längre än 7 dagar jämför med 77 % . 7 dagar är rekommenderad behandlingstid för såväl lindrig som allvarlig (utan komplikation) lunginflammation.
Denna studie belyser kvaliteten i antibiotikaanvändning vid lunginflammation vårdad på medicinklinik och kan användas som en grund för framtida utvecklings- och
förbättringsarbete avseende antibiotikabehandling vid lunginflammation vårdad på medicinklinik.
Fler studier behövs för att belysa orsakerna till sämre kvalitet av antibiotikaanvändning för lunginflammation vid medicinklinik. Utbildningsinsatser och ökad medvetenhet krävs för att öka penicillinanvändning, öka diagnostiska åtgärder och för att minska behandlingstiden för patienter vårdade för lunginflammation vid medicinklinik. | en_US |
| dc.description.abstract | Background
Pneumonia is a common diagnosis in every hospital department. Misuse of antibiotics, too much broad-spectrum agents and too long duration of therapy, in the treatment of pneumonia has impact on the evolving trend of antibiotic resistance.
Reports from a national quality register for pneumonia (NQRP11) of 5334 patients, 2011 show that there are shortcomings in the use of antibiotics for pneumonia treated in different infectious disease departments. Swedish Society of Infectious Diseases has put forward quality measures in the in-hospital treatment of community-acquired pneumonia. There is a lack of information about the quality of care for pneumonia in departments of internal medicine.
The purpose of the present study is to compare the antibiotic use for treatment of pneumonia in internal medicine wards and infectious disease wards.
Methods and results
Review of the medical records of 80 patients who were treated for community- acquired pneumonia during 2011 in internal medicine wards in Skaraborg hospital, Skövde. Different quality parameters were studied during case review. For example: initial antibiotic treatment, antibiotic therapy after day 3, treatment duration, diagnostic use of respiratory tract culture.
Cases were chosen randomly with equal gender presentation accordingly 40 male and 40 female patients.
The results were compared with NQRP11. The patients in the study were older and suffered from more comorbid illnesses but the percentage with severe pneumonia were equal to the national cohort in infectious disease wards. Broad-spectrum antibiotics were used more often both empirically and as follow-up therapy. More patients received inappropriate long
duration of therapy and a higher proportion was not subject to respiratory tract culture.
Conclusions
Patients with pneumonia cared for in various departments are not treated in the same way.
This could be due to differences in age, concomitant diseases and disease severity.
Patients in medical wards had higher median age and more comorbid illnesses but disease severity was equal. Overall antibiotic use for therapy of pneumonia had lower quality in medical wards than infectious disease wards. More studies are needed to elucidate the reasons for this. Educational efforts and increased awareness are needed in order to increase penicillin use, to reduce duration of antibiotic treatment, and to increase diagnostic procedures. | en_US |
| dc.language.iso | eng | en_US |
| dc.subject | Pneumonia, Community acquired pneumonia, Antibiotic, Internal medicine wards, Infectious disease wards, Broad-spectrum antibiotics, Respiratory tract culture | en_US |
| dc.title | Antibiotic use for Treatment of Pneumonia in Department of Internal Medicine | en_US |
| dc.title.alternative | - | en_US |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
