| dc.contributor.author | Olsson, Jenny | |
| dc.date.accessioned | 2022-05-23T12:08:49Z | |
| dc.date.available | 2022-05-23T12:08:49Z | |
| dc.date.issued | 2022-05-23 | |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/71768 | |
| dc.description | Att luftföroreningar är farligt för hälsan är välkänt, men på senare tid har forskning pekat mot att luftföroreningar även kan påverka vårt psykiska välmående. Studier som gjorts runt om i världen har kunnat visa att ökade halter av luftföroreningar leder till att fler människor söker till psykiatriska akutmottagningar, något som kan ses som ett mått på akut psykisk ohälsa. Även i Göteborg har liknande studier gjorts, där forskare kunnat visa att sambandet mellan luftföroreningar och ökat antal besök till psykiatriakuten finns även där.
Nyligen gjordes ytterligare en studie vid Östra sjukhuset i Göteborg, denna gång för att se om sambandet mellan luftföroreningar och psykisk ohälsa ändrats under den pågående COVID-19-pandemin. Halten av föroreningar i luften för varje dag samlades in från SMHI och jämfördes med antalet besök till psykiatriakuten för en period före och en period under pandemin.
Resultaten som framkom i studien var inte tillräckligt starka för att kunna ses som vetenskapligt bevisade, men pekade ändå mot att luftföroreningar kan påverka vår psykiska hälsa. Om det skett någon förändring i detta samband under pandemin var inte heller helt klarlagt, men vissa tendenser tycktes kunna ses. När man kollade på det totala antalet besök till psykiatriakuten verkade sambandet inte ha ändrats något nämnvärt, men för vissa grupper kunde en antydan till förändring ses. Det verkade framför allt som att patienter utan pågående kontakt med psykiatrin sedan tidigare blev mer benägna att söka psykiatriakuten när det var mer föroreningar i luften under pandemin, liksom individer över 65 år och de av manligt kön.
Luftföroreningars negativa påverkan på psykisk hälsa kan bidra till att uppmärksamma vikten av att minska luftföroreningarna i världen. Kunskapen om hur vi påverkas psykiskt av miljöföroreningar och pandemier är även viktig för att öka förståelsen om vilka faktorer som kan påverka psykisk ohälsa, och kan bidra till framtida forskning inom ämnet. Författarna till studien är dock tydliga med att fler studier under längre perioder behövs innan man kan dra några säkra slutsatser utifrån resultaten. | en_US |
| dc.description.abstract | Introduction / Background: Converging results has suggested a link between increased exposure to air pollution and acute exacerbation of mental disorders such as depression, substance abuse, psychotic disorders and even suicide. However, what happens to this association during a large societal change such as the COVID-19 pandemic, remains unknown.
Aim(s) / Objective(s): The aim of this study is to investigate the association between increased levels of particulate matter (PM) and number of visits to a psychiatric emergency department before and during the COVID-19 pandemic. Further, this study aims to identify if there are any specific risk groups who are more susceptible to the effects of air pollution by studying sex, age, and outpatient status.
Methods: Data on number of visits to the psychiatric emergency unit at Sahlgrenska University Hospital in Gothenburg was provided by hospital administration and compared to daily levels of PM10 and PM2.5. The data was analyzed statistically using a time-stratified case-crossover design.
Results: A significant association between exposure to PM10 and PM2.5 and increasing number of visits to the psychiatric emergency department could be seen during the control period for day 0-1 post exposure for females and for patients with ongoing outpatient contact. Remaining results in this study did not reach statistical significance. However, a positive association could be seen numerically for several of the analyses. For males, the age groups 18-24 and >65 years and individuals without ongoing psychiatric outpatient contact, this association seemed to increase during the pandemic.
Conclusion(s) / Implication(s): Although not significant, several of the analyses indicate that there might be a positive association between increased levels of air pollution and number of visits to the psychiatric emergency department, and that this association changed during the pandemic. Additional studies on a larger population and for a longer period are needed to further explore how the pandemic has affected the suggested relationship between increased air pollution and mental illness. | en_US |
| dc.language.iso | eng | en_US |
| dc.subject | - | en_US |
| dc.title | Associations between high concentrations of air pollution and psychiatric emergency department visits during the COVID-19 pandemic: a register-based study | en_US |
| dc.title.alternative | Luftföroreningars påverkan på psykisk ohälsa före och under COVID-19 | en_US |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
