Investigating Cardiac Protein Expression in two Diastolic Heart Failure Mouse Models
Hjärtats Proteinuttryck vid Diastolisk Hjärtsvikt
Abstract
Introduction / Background: The treatment of heart failure with preserved ejection fraction (HFpEF) remains challenging as common heart failure drugs fail to reduce mortality in the patient group. There is a lack of knowledge of what molecular mechanisms are responsible for the disease and a lack of animal models to emulate the disease. There are however two new HFpEF mouse models, the High Fat diet + L-NAME (HFL) mouse model and the Obscurin/Obsl1 dKO model.
Aim(s) / Objective(s): To investigate the expression profile of key structural, metabolic and sarcoplasmic reticulum (SR) proteins in the HFL mouse model and to compare the results with previous unpublished results from the Obscurin/Obsl1 mouse model.
Methods: The concentration of 24 different proteins in 3 female and male controls as well as 3 female and male HFL mice were investigated using western blotting. The blots were then quantified using the computer program Fiji and analyzed using SPSS. The localization of Obscurin, Obsl1 and smooth muscle actin inside the tissue was visualized using immunofluorescence.
Results: In female HFL mice, a statistically significant decrease of Obscurin and an increase of Obsl1 was seen. No change was seen in male mice. For metabolism, protein changes that indicate a metabolic switch to increased fat metabolism was seen. In the sarcoplasmic reticulum (SR) there were significant changes calcium handling proteins.
Conclusion(s) / Implication(s): Both models saw changes to SR proteins, but the specific proteins affected differed between the models. However, there are signs that both SR function and the expression of structural proteins Obscurin and Obsl1 are affected in the disease and could be underlying mechanisms. The metabolic profile on the other hand does not seem to be altered in any specific way in the disease.
Degree
Student essay
Other description
Diastolisk hjärtsvikt är en typ av hjärtsvikt där hjärtats pumpfunktion är bevarad men där hjärtat inte kan slappna av på ett adekvat sätt. Det är okänt vilka mekanismer som ligger bakom sjukdomen och därför har vi inte heller några bra läkemedel som kan verka mot sjukdomsprocessen och förbättra hjärtats funktion.
För att få bättre förståelse för vad som sker i sjukdomsprocessen har vi undersökt en nypublicerad musmodell av sjukdomen där möss matades med en fettrik diet och fick ett läkemedel som gav dem högt blodtryck. Vi tittade på 24 olika proteiner som är viktiga för hjärtats funktion och hur nivåerna av dessa skiljde sig från de sjuka mössen jämfört med möss som fått normal diet och var friska. Grupperna bestod av 3 sjuka honmöss, tre sjuka hanmöss, tre friska honmöss och tre friska hanmöss. Det visade sig att proteinuttrycket hos de sjuka honmössen var mer påverkat än hos hanmössen, vilket tyder på att hjärtcellerna i honmössen reagerar starkare på sjukdomen. När vi jämförde de sjuka mössen mot de friska utan att ta hänsyn till kön såg vi att de sjuka mössen visade tecken på ändrad calciumomsättning i hjärtcellerna vilket är viktigt för hjärtats pump och avslappningsförmåga. Vi såg också att hjärtcellerna i mössen i större utsträckning använde fettsyror som energikälla. Slutligen så såg vi skillnader nivå av de strukturella proteinerna Obscurin och Obsl1 hos honmössen. Dessa proteiner är viktiga för att strukturerna inuti cellen ska organiseras rätt. Det är också dessa proteiner som genom genmanipulering är borttagna i en annan musmodell av diastolisk hjärtsvikt, Obscurin/Obsl1 dubbel-knockout modellen. När vi jämförde våra resultat mot data från denna modell visade det sig att båda modellerna hade förändrad calciumomsättning i hjärtcellerna men att Obscurin/Obsl1-modellen använde mer glukos i sin energiomsättning. Detta till skillnad från modellen med fettdiet och högt blodtryck som i stället i högre utsträckning använde fett.
Sammanfattningsvis verkar det som att calciumomsättning och de strukturella proteinerna Obscurin och Obsl1 kan vara centrala bakomliggande mekanismer bakom sjukdomen, men det behövs mer forskning för att undersöka exakt vilken roll de har i sjukdomsförloppet och för att undersöka om de kan vara bra målproteiner för nya mediciner.