| dc.description.abstract | Problem, syfte och frågor
Vi är av uppfattningen att det i skolan till viss del reproduceras könsmönster, att det i vissa
situationer ställs olika förväntningar utifrån sin könsroll. Ett reproducerande av könsmönster i
skolmiljön är problematiskt på det sättet att skolan är en plats där många av våra grundläggande
värderingar skapas och att detta strider mot läroplanen.
Vi har valt att utgå ifrån två teorier som problematiserar begreppet maskulinitet, hegemonisk
maskulinitet och symboliskt kapital, för att undersöka synen på maskulinitet bland högstadieelever.
Vårt syfte är att undersöka tjejer och killars syn maskulinitet. Vi vill se vilka förväntningar och
föreställningar som eleverna upplever om vad som är manligt, då främst i en skolmiljö.
För att bredda perspektivet har vi valt att låta elever från två skolor representeras i vår
undersökning. Den personliga målsättningen är att vi själva som blivande lärare ska få en tydligare
insikt och förståelse för de processer som ligger bakom dessa konstruktioner för att på så sätt bidra
till en mer jämlik och rättvis skola och klassrumsmiljö. Vi har i våra frågeställningar valt att
undersöka:
1. Vilka egenskaper upplever eleverna utifrån sin könsroll som typiskt maskulina?
. Vilka egenskaper upplever eleverna som typiskt maskulina i en skol/klassrumsmiljö?
3. Upplever eleverna att lärarna beter sig annorlunda mot killar än mot tjejer?
Metod
Vi har valt att använda oss av den kvantitativa och kvalitativa enkäten som metod då vi anser att
den under de ramar vi har att tillgå, bäst ger oss möjligheten att få fram bra material för vår
redovisning och analys. Insamlingen av data har skett vid ett tillfälle på våra respektive
verksamhetsförlagda undervisningsplatser. Enkäten svarade eleverna på under lektionstid med
närvarande lärare. Det insamlade materialet har sedan sammanställts till text, tabeller och diagram.
De resultat vi presenterar är de som vi anser knyter an till de frågor vi har ställt och vill belysa.
Resultat
Vi har kunnat se tendenser till att det fanns en hegemonisk dominerande maskulinitet på dessa
skolor gällande attribut kopplade till utseende, vilket vi baserade på killars användande av ett par
skönhetsprodukter. En hermeneutisk tolkning av resultatet av enkäterna ger i vissa fall en
traditionell bild av maskulinitet och kön. Här delar killarna upp tjejer och killar i två motsatta
grupper, där maskulinitet och femininet står i motsatsförhållande till varandra, och där femininiteten
tillskrivs som något negativt. Vad man i övrigt kunnat utläsa är att det varit en variation i elevernas
reflektioner till detta begrepp och att maskulinitet inte är något statiskt utan att det kan se olika ut i
olika omgivningar samt beroende av vem som tolkar begreppet. | swe |
