Att lära svenska genom skapande verksamhet - En studie som jämför skapande verksamhet med traditionell undervisning i år 3, 4 och 5

Abstract

Bakgrund och syfte I den verksamhetsförlagda utbildningen (Vfu) har vi fått praktiska erfarenheter kring arbetsformen grupparbete. Genom våra lärdomar kring formen väcktes frågor kring hur vanliga våra upplevelser är i ljuset av verksamma lärares erfarenheter. Vårt syfte var att undersöka hur SO/Svensklärare uppfattar grupparbete som arbetsform i grundskolan med avseende på några av oss definierade nyckelbegrepp: kunskap, roller, relationer, bedömning, värdegrund och demokrati.

Metod Vi valde ett kvalitativt perspektiv med fenomenografisk forskningsansats. Datainsamlingen skedde via intervjuer med sex lärare verksamma på två olika grundskolor i två olika kommuner. För att få fram det komplexa i informanternas erfarenheter valde vi en semistrukturerad intervju med möjlighet till följdfrågor.

Resultat Vår huvudsakliga slutsats kring de intervjuade lärarnas svar visar på att de var tydligt förankrade i läroplanens mål. Främst framkom att formen motiverades utifrån att variera undervisningen och stimulera socialt samspel. Arbetssättet användes till att utveckla förtrogenhet i att både tolka och nå målen. Deras utsagor visade stor samstämmighet runt att arbetsformen är komplex och krävande vid gruppindelning, konflikthantering och enskild bedömning. Formen ansåg lärarna vara utvecklande av både sociala och kognitiva kunskaper och färdigheter. Via grupparbetet övade sig eleverna i att tolka och förstå sociala och kulturella koder samt värderingar som vårt demokratiska samhällsliv bygger på. Informanternas svar visar på att de var tydligt förankrade i läroplanens sociokulturella perspektiv på lärande där de som demokratiska ledare eftersträvade ett dynamiskt forum för förståelse kring tankar och begrepp. Lärarna svarade att grupparbetet kan vara ett sådant forum.