dc.description.abstract | -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Syfte: Tanken med vår uppsats är att mot bakgrund av tidigare forskning om elever med annat modersmål än
svenska undersöka hur en grupp elever upplevt, förstått och klarat skrivuppgiften i det nationella ämnesprovet i
svenska i år 9.
Huvudfråga: Det framgår både av forskning och av lärares erfarenhet att det finns skillnader mellan den ge-
nomsnittliga eleven med svenska som modersmål och den genomsnittliga grundskoleeleven med annat moders-
mål än svenska vad gäller språkliga färdigheter. Vi vill i vår undersökning se om, och i så fall hur, dessa statis-
tiska skillnader märks i en viss grupp av elever, där några har ett annat modersmål än svenska medan några har
svenska som modersmål.
Metod och material: En gymnasieklass valdes ut, varav hälften var elever med svenska som modersmål och
hälften hade annat modersmål än svenska. Undersökningen består av en kvalitativ undersökning som utfördes
dels genom intervjuer, dels genom analys av elevtexter. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafoner, avlyss-
nades och fördes ner skriftligt. Grammatikanalys utfördes på elevtexterna som jämfördes med Helena Anders-
sons (004) forskning kring flerspråkiga elevers texter.
Resultat: Vad gäller upplevelsen av skrivsituationen var den vanligaste erfarenheten att provet först verkat
skrämmande, men visat sig vara enklare än vad eleverna trott. Här finns alltså inga stora skillnader mellan de två
elevgrupperna, men bland eleverna med annat modersmål än svenska hittade vi fler som berättade om hur nervö-
sa de varit. Vad gäller förståelsen av provets instruktioner är vårt mest intressanta resultat detta: I instruktionen
till den uppgift de flesta valt att skriva om fanns ord som de allra flesta av de intervjuade inte kunde betydelsen
av, vare sig de hade svenska som modersmål eller annat modersmål än svenska. Det visade sig att även de som
inte förstod dessa ord ändå hade fått minst godkänt betyg på det skriftliga delprovet C, vilket innebär att deras
bristande ordförståelse inte påverkat resultatet. Vad gäller elevernas prestation hade alla som vi intervjuade fått
betyget godkänt eller högre på delprovet (liksom i ämnet svenska i årskurs 9). Vår analys av ett urval av texter
från de två grupperna visar inga tydliga kvalitetsskillnader. De tre skillnader vi fann var dessa: texterna skrivna
av elever med annat modersmål än svenska var något längre, hade något fler stavfel och högre andel verb.
Betydelse för läraryrket: Att vi som blivande pedagoger måste ha i åtanke att vårt samhälle är präglat av mång-
fald. Många elever som vi kommer att möta under vår framtida yrkesroll är flerspråkiga och då är det avgörande
för de eleverna att vi som pedagoger har förståelse för att dessa elever har en annan inlärningssituation, men
också för att en del av dem på flera områden kan ha kommit ikapp sina kamrater med svenska som modersmål. | swe |