Kvinnlig representation och biståndets effektivitet. En kvantitativ studie om kvinnlig representations effekt på sambandet mellan utbildningsbistånd och utbildning

Abstract

Den långvariga debatten inom tidigare forskning kring huruvida bistånd främjar utvecklingen tyder på att biståndets effekt påverkas av förhållanden och kontexter som finns i mottagarländerna. Det kan vara avgörande för miljontals människor i utvecklingsländer att identifiera villkor som bättre säkerställer biståndets avsedda mål. Teorin om närvarons politik grundar sig i ett antagande att det finns en direkt koppling mellan andelen män och kvinnor på politiska poster, samt den förda politiken. I denna studie sammanför jag tidigare forskning kring biståndets effektivitet och dess beroende av diverse faktorer samt teorin om närvarons politik och vikten av kvinnlig deskriptiv representation som tidigare inte har beaktats. Studien ämnar undersöka om kvinnlig representation påverkar sambandet mellan utbildningsbistånd och utbildning. Tidigare forskning om kvinnors representation visar att kvinnor har preferenser som skiljer sig från mäns. Utbildning anses vara ett kvinnligt politiskt område, som prioriteras i högre grad av kvinnor än av män. Vad innebär detta för effekterna av utbildningsbistånd? Genom en statistisk paneldataanalys av 133 länder från 2002–2020 finner denna uppsats inga signifikanta resultatet som tyder på att kvinnor i parlamentet har effekt på sambandet mellan utbildningsbistånd och utbildning. Därmed går det inte att dra några slutsatser om kvinnors effekt på effektiviteten hos utbildningsbistånd.