Visa enkel post

dc.contributor.authorGorzelak, Annaswe
dc.contributor.authorRezai, Natalliaswe
dc.date.accessioned2007-09-18T13:00:31Z
dc.date.available2007-09-18T13:00:31Z
dc.date.issued2007swe
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/7267
dc.description.abstractStudiens syfte var att beskriva vad barn språkligt kan uttrycka och hur de kommunicerar i en småbarnsavdelning. Dessutom ville vi ta reda på vilket intresse har de för skriftspråk och hur de visar det. Metod En kvalitativ metod i form av videoobservation och lärarobservationer användes och nio förskolebarn i åldrarna ett och halv till tre år djupobserverades. Resultat Resultat visar att nästan alla barn kommunicerar med hjälp av språket i början av andra levnadsåret. Uttalet liknar den vuxna men barnen förenklar vanligtvis. Barnen använder fortfarande i sin kommunikation icke verbala former. Nästan alla barn i åldrarna ,3 ­ 3 år rimmar med andra och knappt hälften av barnen visar förmåga att rimma själva. Vi observerar också en stor variation mellan barnen vid två års ålder när det gäller ord- och språkgrammatisk struktur. En del av barnen uttrycker sig med enstaka ord medan de andra använder meningar där ord är både böjda och oböjda. Skillnaderna är borta vid tre års ålder då alla barn uttrycker sig i hela meningar. Vid två års ålder förstår barnen ords betydelse, frågor och instruktioner. Barnens ordförråd ökar betydligt mellan det andra och tredje levnadsåret. Dessutom har ingen av barnen förmågan att ställa följdfrågor enligt de första lärarobservationerna medan fyra barn kan göra det efter nio månader. Barnens förståelse av texter är knuten till bilder i böckerna. Resultat visar även att nästan alla barn i åldrarna 1,7 ­ ,3 år har förmågan att använda interaktionella språkfunktion. Drygt hälften av barnen har utvecklat yttrandets expressiva funktion. Av lärarnas observationer framgår det alltså att en del av de nio barnen har förmågan att på ett icke-verbalt sätt använda språkets olika funktioner vid åldrarna 1,9 till 3 år. Slutligen kan vi konstatera att enligt videobservationen och lärarnas observationer har de flesta barn intresse för sagor med bilder vilket de visar genom att titta på och prata till bilderna och genom att bläddra i böcker. Intresset för skrivning visar en del av barnen genom att rita bilder och lekskriva. Ett barn har förståelsen om att man kan kommunicera med skriftspråket enligt lärarnas observationer. Betydelse för läraryrket: Kunskapen av denna studie kan användas för att följa barns språkutveckling och dessutom stimulera och även upptäcka och förebygga eventuella språkavvikelser. 1swe
dc.language.isosvswe
dc.subjectSpråk och kommunikationswe
dc.subjectförskolaswe
dc.subjectvideoobservatioswe
dc.titleSpråk och kommunikation. En observationsstudie av nio förskolebarn.swe
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawswe
dc.type.uppsokCswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Sociologyeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Sociologiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essayswe


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post