dc.contributor.author | Bengtsson, Elisabeth | |
dc.date.accessioned | 2006-10-27T13:40:06Z | |
dc.date.available | 2006-10-27T13:40:06Z | |
dc.date.issued | 2006-10-27T13:40:06Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/732 | |
dc.description.abstract | Anhörigas behov i samband med att en familjemedlem hastigt skadas eller avlider uppmärksammades
mycket i media i samband med flodvågskatastrofen i Sydostasien. Kunskapen om krishantering och
sorgeprocessen finns beskrivet, men patienter och anhörigas erfarenheter vid allvarliga sjukdomar
visar på att deras behov inte blev tillgodosedda så som de behövde. Syftet med denna litteraturstudie
var att få kunskap om vilka behov närstående har omedelbart eller i nära anslutning till insjuknandet,
skadetillfället eller dödsfallet av en familjemedlem vårdad på sjukhus samt få kunskap om på vilket
sätt sjukhuspersonal kan möta behoven. Artiklarna som granskats hämtades dels via sökning i
CINAHL och PubMed och dels via valda artiklars referenslistor. De behov de närstående angav som
viktiga var tillförsikt, vårdpersonalens förmåga att inge hopp, närhet till familjemedlemmen,
information om patientens tillstånd och planerade behandlingar, eget välbefinnande och stöd initialt
och i fortsättningen. Sjukhuspersonalens förmåga att skapa en förtroendefull relation till de anhöriga
var av stor vikt, likaså att möjliggöra för de anhöriga att snabbt få en bild av familjemedlemmens
tillstånd antingen genom att få närvara i vårdrummet eller genom att ge begriplig information. De
anhörigas eget välbefinnande och stöd prioriterades lågt av dem. Dessa behov var också de sämst
tillgodosedda. Behovens rangordning tycktes följa de olika faserna i en krisreaktion, där chockfasen
kännetecknas av vikten att känna hopp, under reaktionsfasen första del kan förnimmelser av närhet till
den döda upplevas och senare i denna fas är information av betydelse för att bearbeta händelsen.
Under bearbetningsfasen börjar den anhöriga intressera sig för sitt eget välbefinnande och kan också
behöva stöd för att tala om sina känslor. Sjuksköterskans förmåga att ha ett empatiskt förhållningssätt,
att inge hopp och tillförsikt till de närstående var betydelsefullt. För att åstadkomma detta behöver
sjuksköterskan kunskaper om bland annat riskfaktorer för ett fördröjt sorgearbete, få möjlighet till
handledning och erhålla kamratstöd. Även om stödområdet prioriterades lågt av de anhöriga påtalades
behovet av att förbättra samarbetet mellan olika aktörer så att omhändertagandet av de anhöriga inte
avslutas i samband med att de lämnar sjukhuset. Omvårdnaden av patienter utökas till att även omfatta
omvårdnad av deras anhöriga i och med att den familjecentrerade omvårdnaden utvecklas. Därmed
innefattar även kännedom av de närståendes behov sjuksköterskans kunskapsområde. | eng |
dc.format.extent | 130254 bytes | |
dc.format.mimetype | application/pdf | |
dc.language.iso | swe | eng |
dc.title | Närståendes behov när en familjemedlem hastigt insjuknar, skadas eller avlider. | eng |
dc.title.alternative | Needs of relatives when a family member suddenly becomes ill, injured or dies | eng |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | Medicine | eng |
dc.type.uppsok | C | swe |
dc.type.svep | other | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences | eng |
dc.gup.origin | Göteborg University | eng |
dc.gup.department | Institutionen för vårdvetenskap och hälsa | eng |