dc.contributor.author | Angervall, Erik | |
dc.contributor.author | Enström, Erik | |
dc.date.accessioned | 2022-08-18T08:20:45Z | |
dc.date.available | 2022-08-18T08:20:45Z | |
dc.date.issued | 2022-08-18 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/73396 | |
dc.description.abstract | 2008 ställdes den första gröna obligationen ut. Sedan dess har marknaden för gröna
obligationer vuxit sig stor och representerar idag ett alternativt sätt att låna upp kapital. Gröna
obligationer syftar till att bidra till minskade utsläpp genom att pengarna som erhålls genom
obligationen investeras i hållbara projekt som bidrar till att reducera människans
klimatavtryck. Det innebär att gröna obligationer samtidigt bidrar till FN:s 17 globala mål för
hållbar utveckling. 2013 ställdes den första gröna företagsobligationen ut och idag
representerar instrumentet närmare en procent av den totala obligationsmarknaden.
Företag saknar ett reglerat ramverk att förhålla sig till vid utställandet av gröna obligationer
vilket påverkar företagens sätt att rapportera aktiviteter kopplade till obligationen.
Internationella ramverk på global nivå, likt Green Bond Principles, är utformade för att
vägleda utställare av detta instrument. Att följa ramverk som saknar reglering öppnar upp för
möjligheten att tolka dessa efter egen vinning. Denna studie syftar till att undersöka hur fem
svenska företag rapporterar i linje med Green Bond Principles vid upplåning genom gröna
obligationer och hur de 17 globala målen kan kopplas till detta. Med innehållsanalys som
metod har företagsrapporter hos fem svenska företag studerats. Företagen som inkluderas i
studien är Volvo Cars, Balder, SKF, SEB och Telia.
Resultatet tyder på att de studerade företagen övergripande redovisar i linje med Green Bond
Principles, men att mängden information skiljer sig åt mellan företagen. Vad rapporterna ska
innehålla saknar reglering vilket kan antas vara anledningen till att företag rapporterar olika
mycket och i olika rapporter. Tre av fem företag kopplar sina investeringar genom gröna
obligationer till de globala målen. En del företag har data på minskade koldioxidutsläpp och
minskad energianvändning i sina rapporter. Utöver detta finns dock inte mycket information
och data på hur de bidragit till de globala målen. Den tydligaste kopplingen mellan gröna
obligationer och de globala målen är enligt denna studie mål 7 (Hållbar energi för alla), 9
(Hållbar industri, innovationer och infrastruktur), 11 (Hållbara städer och samhällen) och 13
(Bekämpa klimatförändringen). | en_US |
dc.language.iso | swe | en_US |
dc.relation.ispartofseries | Redovisning 20/21:40 | en_US |
dc.subject | Green Bond Principles | en_US |
dc.subject | gröna obligationer | |
dc.subject | 17 globala målen | |
dc.subject | SDG | |
dc.title | Gröna obligationer. En studie om hur fem svenska företag rapporterar i linje med Green Bond Principles vid upplåning genom gröna obligationer | en_US |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |