| dc.contributor.author | Jelisic, Ivan | |
| dc.date.accessioned | 2022-09-02T07:32:00Z | |
| dc.date.available | 2022-09-02T07:32:00Z | |
| dc.date.issued | 2022-09-02 | |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/73520 | |
| dc.description | Background: Due to disease or treatment patients may temporarily or chronically need a percutaneous nephrostomy tube. These tubes need to be changed every third month in a radiology department. Little is known about the patient experience regarding the replacement of these tubes, except for the presence of pain and anxiety. The tube change is in theory quite simple yet an invasive intervention, where the patients put themselves in the hands of staff in a high-tech environment. The lack of qualitative research regarding the experience of undergoing a tube change makes it difficult to understand the phenomenon, which could potentially lead to less effective care.
Aim: The aim of this study was to unveil the meaning of regularly undergoing nephrostomy tube change in a radiology department through a patient perspective.
Method: Three patients were recruited for semi-structured interviews. Giorgi’s descriptive phenomenological method was used to gain access to the lifeworld of the patients and to describe the general structure of the phenomenon.
Results: The experience of undergoing a tube change is comparable to having a wall between the patient and the staff, which generates a feeling of “they and I”. This wall is regularly torn down and rebuilt which sometimes strengthens patient participation sometimes evoke feelings of abandonment. Three constituents related to each other further elucidates the phenomenon: (1) The inconsistent quality of the regular replacement; (2) the balance of interacting with the staff and feeling abandoned, and; (3) the importance of the radiological environment.
Conclusion: The radiographer has a vital part in acknowledging the patient’s lifeworld to prevent the patient’s feelings of loneliness by interacting with and seeing the patient. The patient’s body is a potential source for pain and the radiographer as well as the radiologist need to keep that in mind in order to minimize the patient’s suffering. The fluoroscopy room, in which the tube change takes place, doesn’t leave any particular impressions on the patient. | en_US |
| dc.description.abstract | Bakgrund: Till följd av sjukdom eller behandling kan patienter behöva en perkutan nefrostomikateter (PNS-kateter) tillfälligt eller kroniskt. Dessa PNS-katetrar behöver bytas vart tredje månad på en röntgenavdelning, s.k. PNS-byte. Lite är känt om patientupplevelsen av dessa byten förutom förekomsten av smärta och oro. Ett byte är en enkel, men ändå invasiv intervention, i vilken patienten regelbundet lämnar sig i händerna på personal i en högteknologisk miljö. Avsaknaden av kvalitativ forskning om PNS-byten gör det svårare att förstå fenomenet vilket potentiellt skulle kunna tänkas leda till sämre omvårdnad.
Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på patientens upplevelse av att regelbundet genomgå byte av perkutan nefrostomikateter på röntgenavdelning.
Metod: Tre patienter rekryterades för semistrukturerade intervjuer. Fenomenologisk metod enligt Giorgi användes för att närma sig patientens livsvärld och beskriva essensen av fenomenet PNS-byte utifrån patientens perspektiv.
Resultat: Upplevelsen av PNS-byte kan liknas vid att patienten har en mur mellan sig själv och personalen, vilket skapar känslan av ett ”jag och dem”. Muren raseras och byggs upp kontinuerligt vilket får patienten att tidvis kännas sig delaktig och tidvis övergiven. Tre sammanhängande delkomponenter belyser fenomenet närmre; (1) det regelbundna bytets oregelbundna kvalité; (2) balansen mellan att samspela med personalen och känna sig utlämnad, och; (3) betydelsen av röntgenavdelningens miljö.
Slutsats: Röntgensjuksköterskan har en viktig roll i att lyfta patientens livsvärld för att inte patienten ska känna sig åsidosatt genom att interagera med patienten och se patienten. Kroppen blir för patienten en potentiell smärtkälla som såväl röntgensjuksköterskan som radiologen behöver ha i åtanke för att minimera lidandet för patienten. Genomlysningsrummet i vilken PNS-bytet genomförs lämnar inte några större intryck på patienten. | en_US |
| dc.language.iso | swe | en_US |
| dc.subject | Perkutan nefrostomikateter | en_US |
| dc.subject | Upplevelse | en_US |
| dc.subject | Fenomenologi | en_US |
| dc.subject | Percutaneous nephrostomy tube | en_US |
| dc.subject | Percutaneous nephrostomy catheter | en_US |
| dc.subject | Patient experience | en_US |
| dc.subject | Phenomenology | en_US |
| dc.title | Patienters upplevelse av att genomgå byte av perkutan nefrostomikateter på röntgenavdelning – en fenomenologisk studie | en_US |
| dc.title.alternative | Patient experience of undergoing a percutaneous nephrostomy tube change in a radiology department – a phenomenological study | en_US |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.type.uppsok | H2 | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences | |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa | |
| dc.type.degree | Student essay | |
