Goodwill - att skriva ner eller inte. En kartläggning av argumenten för och emot nedskrivningar av goodwill

Abstract

I bakgrunden berättas det om det gamla regelverket IAS 22 och införandet av dagens regelverk, IFRS 3. Problemen med goodwill är bland annat för sena och för små nedskrivningar och det är något som under lång tid varit ett problem. I problemdiskussionen kommer rapporten in på vad rapporten ämnar att undersöka, vilket är argument för nedskrivningar kontra avskrivningar. Dessa argument kommer att ställas mot IASBs förslag kring regelverket. Syftet är att göra en kartläggning av argumenten som används för och emot goodwillnedskrivningar. Dessutom undersöker vi vilka aktörer som förespråkar nedskrivningar respektive avskrivningar och vad detta grundar sig i. Vårt bidrag inom ämnet är en systematisering av argumenten som används kring goodwillnedskrivningar. För att uppnå vårt syfte genomför vi en dokumentstudie av CL (comment letters) med kompletterande intervjuer. Referensramen presenterar IASB och IFRS där IASB är de som ger ut IFRS-standarder. IAS 22 är det tidigare regelverket för goodwill men ändrades till IFRS 3 2004. En kort förklaring av övergången ges, och sedan kommer förklaringen om hur IFRS 3 och IAS 36 är utformade. Motsvarande standarder är till exempel US GAAP och det finns både likheter och skillnader mellan standarderna. Den största skillnaden är att US GAAP är ett regelbaserat regelverk medan IFRS är ett principbaserat regelverk. DP är en rapport med frågor som IFRS upprättar med syfte att få svar genom CL från olika aktörer runt om i världen. En djupare förklaring av DP görs och även fenomen som shielding och headroom diskuteras. IASB har undersökt möjligheten att återinföra avskrivningar, men ser inte i dagsläget är aktuellt. Av den anledningen skapas ett DP kring frågan för att få aktörers åsikter. Vidare i referensramen presenteras ledningens incitament, ägares incitament, marknadens inverkan, revisionens roll och nedskrivningar i praktiken. Resultatet av den kvantitativa studien av CL anger att 77 av 156 (49%) är för att återinföra avskrivningar av goodwill 44 av 156 (28%) är för att behålla nedskrivningar av goodwill medan 35 av 156 (22%) var neutrala i frågan eller uttryckte ingen åsikt. I frågan om de anser att det går att signifikant effektivisera nedskrivningsprövningen utan att öka kostnaden för den, är 85 av 156 (53%) av åsikten att detta inte är möjligt, 20 av 156 (13%) ansåg att detta skulle vara möjligt och 53 av 156 (34%) har neutrala i frågan eller uttryckte ingen åsikt. Därefter presenteras CL som berättar om de olika åsikter som finns kring frågan där organisationer som FAR är för avskrivningar och PWC som är för nedskrivningar, men även en del där de som är neutrala får uttrycka sin åsikt så som KPMG. Många av de som är för avskrivningar ser att det är ett stort problem med att nedskrivningar görs för sent och i för liten utsträckning. De som inte vill införa avskrivningar menar att det inte går att bestämma en nyttjandeperiod på goodwill. De som är neutrala i frågan ser inte att något av alternativen skulle vara bättre än det andra. Två kompletterande intervjuer tillkommer där en redovisningsspecialist och en revisor presenterar sina åsikter på frågan. Shielding tas upp som ett problem och förklaras bero på de kassagenererande enheterna. Det finns också en stor ansträngning mellan revisor och kund gällande nedskrivningar då diskussion kring värdering är svår. Genom analyser dras slutsatser om våra frågeställningar där argumenten går att dela upp i tre delar; redovisningstekniska aspekter, företagsinterna aspekter och yttre faktorer. De redovisningstekniska aspekterna utgörs främst av hur goodwill som tillgång betraktas. De flesta som anser att goodwill är en wasting asset är för avskrivningar och de flesta som är anser att goodwill inte är en wasting asset är för nedskrivningar. De företagsinterna aspekterna som tas upp både av IASB och andra aktörer är att bland annat att ledningens incitament och attityd har en påverkan på nedskrivningsprövningen. En av de yttre faktorer som anges som argument för avskrivningar att det skulle möjliggöra bättre jämförbarhet mellan företag som växer organiskt och genom förvärv. Frågeställningen kring vilka aktörer som förespråkar nedskrivningar respektive avskrivningar besvaras genom den deskriptiva statistiken som visar att det finns tre aktörer som har en tydlig ståndpunkt i frågan. Banker och bankrepresentanter samt energiföretag är för nedskrivningar och finansföretag är för avskrivningar. Detta grundar troligt i deras incitament som skiljer sig åt. Preferensen för avskrivningar kan grunda sig i kostnaden och tidskonsumtionen i nedskrivningsprövningen och preferensen för nedskrivningsprövningen kan grunda sig i flexibiliteten som nedskrivningsprövningen medför för företagen. En VD på ett företag med resultatbaserad bonus som redovisar högre resultat genom att argumentera för att inte göra en nedskrivning gynnas exempelvis också av nedskrivningsmodellen. Andra aktörer som kan gynnas av nedskrivningar är företag som vill redovisa bättre resultat senare år, som istället tar upp större kostnader tidigt, det vill säga tar ett big bath.