dc.contributor.author | Blomqvist, Frida | |
dc.contributor.author | Rinman, Camilla | |
dc.date.accessioned | 2022-09-07T07:31:50Z | |
dc.date.available | 2022-09-07T07:31:50Z | |
dc.date.issued | 2022-09-07 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/73546 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Samhället förbrukar mer resurser än vad som är hållbart. Cirkulär
ekonomi (CE) ses som en lösning på detta problem genom att resursanvändning frikopplas från
ekonomisk tillväxt, och blir då ett medel för att uppnå social, ekonomisk och miljömässig
hållbar utveckling. Omställningen förväntas ske på samhällsnivå (makro), inom företagsnätverk
(meso) och på företags- och konsumentnivå (mikro). En viktig drivare för att det ska ske på
företagsnivå anses vara att cirkulära principer inkorporeras i affärsmodellen, vilket påverkar
hur företag skapar och fångar värde samt interagerar med konsumenter och dess värdekedja.
Hur en omställningsresa mot CE ser ut i praktiken, samt hur ekonomistyrningen utformas och
används för att gå i linje med denna nya cirkulära logik, blir därmed intressant att studera.
Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa insikt i och förklara hur större tillverkande
industriföretag ändrar från en linjär till en mer cirkulär affärsmodell, samt på vilket sätt
ekonomistyrningssystemet utformas och används i denna omställning.
Avgränsningar: Uppsatsen har avgränsats till större, tillverkande industriföretag. Fokus för
studien är interna processer i ekonomistyrningen och hur de används när cirkulär ekonomi ska
integreras i verksamheten. Ekonomistyrning studeras som ett paket i enighet med Malmi och
Browns (2008) diskussionsmodell för att få ett holistiskt perspektiv och för att analysera hur
olika styrsystem utformas, används och samspelar med varandra i denna kontext.
Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats där en fallstudie av två företag har utförts. Empiriskt
material har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer och dokumentinsamling.
Resultat och slutsatser: Båda företagen visar indikatorer på att CE-principer och strategier har
implementerats i affärsmodellen. Dock är verksamheterna till stor del linjära då de är i början
av omställningen och förändringen tar tid. Det krävs även omställning på makro- och mesonivå
samt i konsumtionskultur vilket skapar utmaningar att skala upp och genomdriva förändringen.
I ekonomistyrningen syns anpassningar och användning av formella och informella styrmedel,
där den kulturella styrningen är central för att ringa in vad CE innebär för företagen och därmed
bli ett ramverk för handlande. Detta utgör grunden för övriga styrsystem i
ekonomistyrningspaketet. En stor utmaning är att hitta mätetal som kan utvärdera CE, och
därmed styra mot det värde som CE ämnar skapa. Uppsatsens bidrag till forskningsfältet är att
ekonomistyrning blir ett verktyg för omställning mot CE genom styrsystem som får aktörer i
organisationen att agera. På så vis skapas handlingar som resulterar i lärande och anpassning
internt i företagen, vilket i sin tur kan leda till påverkan på övriga nivåer.
Förslag till fortsatt forskning: Att över längre tid se hur företag använder sin ekonomistyrning
för att ställa om mot CE, antingen med fokus på kulturell styrning eller hur CE kan mätas. | en_US |
dc.language.iso | swe | en_US |
dc.relation.ispartofseries | Redovisning | en_US |
dc.relation.ispartofseries | 21/22:10 | en_US |
dc.subject | Cirkulär ekonomi | en_US |
dc.subject | cirkulär affärsmodell | en_US |
dc.subject | ekonomistyrning | en_US |
dc.subject | tillverkningsindustri | en_US |
dc.title | Ekonomistyrning som ett verktyg i omställningen mot cirkulär ekonomi. En fallstudie av två större företag inom tillverkningsindustrin | en_US |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |