Show simple item record

dc.contributor.authorAronsson, Lovisa
dc.contributor.authorWålemark, Pauline
dc.date.accessioned2022-09-08T09:15:39Z
dc.date.available2022-09-08T09:15:39Z
dc.date.issued2022-09-08
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/73563
dc.description.abstractBakgrund och problem: Den offentliga sektorn har sedan länge kritiserats för sin styrning och har varit föremål för många styrtrender. Den senaste trenden är tillitsbaserad styrning vilket enligt Tillitsdelegationen kännetecknas av följande sju principer: tillit, medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stöd, kunskap och öppenhet. Tidigare forskning har i stor utsträckning fokuserat på tillitsbaserad styrning utifrån ett teoretiskt perspektiv. Sällan har forskning inom tillitsbaserad styrning fokuserat på hur styrformen uttrycks och upplevs på en praktisk nivå. Därav är det av hög relevans att låta en offentlig organisations enhetschefer få uttrycka sig i hur de upplever styrningen i den dagliga verksamheten. Syfte: Att bidra med en ökad förståelse, samt beskriva och förklara hur tillitsbaserad styrning uttrycker sig i den dagliga verksamheten utifrån ett enhetschefsperspektiv. Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till en specifik förvaltning i en stor organisation verksam inom den svenska offentliga sektorn. Förvaltningen styrs i stor utsträckning av myndigheter och politiker och är därmed en lämplig kontext att studera tillitsbaserad styrning. Metod: Studiens empiriska metod bygger på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem enhetschefer och en förändringsansvarig i organisationen. Efter intervjuernas genomförande analyseras det empiriska materialet och kopplas an till rapportens teoretiska referensram. Vidare diskuteras studiens bidrag till diskussionen om tillitsbaserad styrning. Resultat och slutsatser: Studiens empiri och analys tyder på att enhetscheferna i olika utsträckning upplever inslag av de sju vägledande principerna och tillitsbaserad styrning i det dagliga arbetet. Däremot har de sju principerna inte upplevts starkare inom organisationen efter Tillitsdelegationens uppdrag utan har funnits inom organisationen sedan tidigare. Vidare konkluderas att tillitsbaserad styrning ännu inte implementerats i full utsträckning utan kompletteras av andra indikationer hänförliga till New Public Management i form av omfattande rapporterings- och granskningskrav. Förslag till fortsatt forskning: Studiens analys och diskussion mynnar ut i följande förslag på framtida forskning. Med utgångspunkt i den offentliga sektorns komplexitet vore det relevant att i framtida forskning empiriskt undersöka på vilket sätt tillitsbaserad styrning kan utökas samtidigt som sektorn fortfarande kräver flertalet centrala element hänförliga till New Public Management. Det hade även varit intressant att utvidga studiens omfattning genom att utföra intervjuer med fler organisationer inom den svenska offentliga sektorn för att kunna dra mer generaliserande slutsatser.en_US
dc.language.isosween_US
dc.relation.ispartofseriesRedovisningen_US
dc.relation.ispartofseries21/22:14en_US
dc.subjectTillitsbaserad styrningen_US
dc.subjecttillitsdelegationenen_US
dc.subjectNew Public Managementen_US
dc.subjectförändringen_US
dc.subjectoffentlig sektoren_US
dc.titleTillitsbaserad styrning i en offentlig organisation. Ett nytt fenomen eller enbart ett nytt begrepp?en_US
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record