dc.contributor.author | Aronsson, Lovisa | |
dc.contributor.author | Wålemark, Pauline | |
dc.date.accessioned | 2022-09-08T09:15:39Z | |
dc.date.available | 2022-09-08T09:15:39Z | |
dc.date.issued | 2022-09-08 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/73563 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Den offentliga sektorn har sedan länge kritiserats för sin styrning
och har varit föremål för många styrtrender. Den senaste trenden är tillitsbaserad styrning
vilket enligt Tillitsdelegationen kännetecknas av följande sju principer: tillit,
medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stöd, kunskap och öppenhet. Tidigare
forskning har i stor utsträckning fokuserat på tillitsbaserad styrning utifrån ett teoretiskt
perspektiv. Sällan har forskning inom tillitsbaserad styrning fokuserat på hur styrformen
uttrycks och upplevs på en praktisk nivå. Därav är det av hög relevans att låta en offentlig
organisations enhetschefer få uttrycka sig i hur de upplever styrningen i den dagliga
verksamheten.
Syfte: Att bidra med en ökad förståelse, samt beskriva och förklara hur tillitsbaserad styrning
uttrycker sig i den dagliga verksamheten utifrån ett enhetschefsperspektiv.
Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till en specifik förvaltning i en stor organisation
verksam inom den svenska offentliga sektorn. Förvaltningen styrs i stor utsträckning av
myndigheter och politiker och är därmed en lämplig kontext att studera tillitsbaserad
styrning.
Metod: Studiens empiriska metod bygger på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med
fem enhetschefer och en förändringsansvarig i organisationen. Efter intervjuernas
genomförande analyseras det empiriska materialet och kopplas an till rapportens teoretiska
referensram. Vidare diskuteras studiens bidrag till diskussionen om tillitsbaserad styrning.
Resultat och slutsatser: Studiens empiri och analys tyder på att enhetscheferna i olika
utsträckning upplever inslag av de sju vägledande principerna och tillitsbaserad styrning i det
dagliga arbetet. Däremot har de sju principerna inte upplevts starkare inom organisationen
efter Tillitsdelegationens uppdrag utan har funnits inom organisationen sedan tidigare. Vidare
konkluderas att tillitsbaserad styrning ännu inte implementerats i full utsträckning utan
kompletteras av andra indikationer hänförliga till New Public Management i form av
omfattande rapporterings- och granskningskrav.
Förslag till fortsatt forskning: Studiens analys och diskussion mynnar ut i följande förslag
på framtida forskning. Med utgångspunkt i den offentliga sektorns komplexitet vore det
relevant att i framtida forskning empiriskt undersöka på vilket sätt tillitsbaserad styrning kan
utökas samtidigt som sektorn fortfarande kräver flertalet centrala element hänförliga till New
Public Management. Det hade även varit intressant att utvidga studiens omfattning genom att
utföra intervjuer med fler organisationer inom den svenska offentliga sektorn för att kunna
dra mer generaliserande slutsatser. | en_US |
dc.language.iso | swe | en_US |
dc.relation.ispartofseries | Redovisning | en_US |
dc.relation.ispartofseries | 21/22:14 | en_US |
dc.subject | Tillitsbaserad styrning | en_US |
dc.subject | tillitsdelegationen | en_US |
dc.subject | New Public Management | en_US |
dc.subject | förändring | en_US |
dc.subject | offentlig sektor | en_US |
dc.title | Tillitsbaserad styrning i en offentlig organisation. Ett nytt fenomen eller enbart ett nytt begrepp? | en_US |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |