Determinanter och konsekvenser av lagstadgad hållbarhetsrapportering. En kvantitativ studie om svenska onoterade företags utveckling av hållbarhetsupplysningar mellan år 2017-2020

Abstract

Bakgrund & problematisering: Hållbarhetsrapportering är ett debatterat område med rådande bristande reglering vilket har lett till flertalet olika rapporteringsstandarder för stora onoterade svenska företag. Avsaknaden av en gemensam standard har lett till att jämförelse av hållbarhetsrapporter är ytterst svårt vilket kommer att regleras under kommande år. Det är därav intressant att undersöka hur det rådande rapporteringslandskapet ser ut och vad som påverkar företag att utlämna mer eller mindre information. Syfte : Syftet med denna uppsats är uppdelat i två områden. Det ena är att ge en deskriptiv bild av hur kvaliteten i stora svenska icke-noterade bolags hållbarhetsupplysningar har utvecklats under perioden 2017 till 2020. Det andra syftet är att studera vilka valda variabler utifrån ett agentperspektiv och intressentperspektiv som har signifikant inflytande över hållbarhetsupplysningars kvalitet. Metod : Vi genomför en kvantitativ metod som består av två delar. Den första delen är en deskriptiv textanalys av företags hållbarhetsrapporter och årsredovisningar för att studera hur stor mängd hållbarhetsinformation som återfinns. Den andra delen är en regressionsanalys där vi studerar hur styrelsestorlek, branschtillhörighet och utvalda kontrollvariabler påverkar mängden information. Resultat & slutsats: Resultatet från den deskriptiva analysen visade att det har skett en svag men positiv utveckling i mängden hållbarhetsinformation i samtliga förutom en av branscherna. Styrelsestorlek och branschtillhörighet visade även ett svagt men signifikant positivt samband på mängden hållbarhetsinformation. Det konstaterades därutöver att den bristande regleringen är påtaglig då rapportering skedde på flertalet olika sätt vilket gjorde att studien krävde ett brett omfång för att möjliggöras. Förslag till vidare forskning: Framtida forskning kan på nytt undersöka de rådande rapporteringslandskapet med likartat tillvägagångsätt som denna rapport. Att genomföra textanalys har sina brister men ger ändå intressant material för att studera detta relativt nya forskningsområde. Variablerna kan även undersökas återigen för att bidra med mer underlag till den rådande forskningen. Framförallt kan framtida studier studera effekten av kommande direktiv och striktare reglering då detta ser ut att träda i kraft under de kommande två åren. Att då genomföra en likartad studie och jämföra med denna kan då ge en indikation om regleringen gett effekt.