dc.contributor.author | Sjögren, Ellinor | |
dc.contributor.author | Janerstål, Sanna | |
dc.date.accessioned | 2022-09-08T12:15:36Z | |
dc.date.available | 2022-09-08T12:15:36Z | |
dc.date.issued | 2022-09-08 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/73571 | |
dc.description.abstract | Bakgrund: Sedan New Public Managements genomslag har målstyrning och
prestationsmätning varit närvarande i många offentliga organisationer. Dock har styrformen
även föranlett en del kritik, inte minst inom Polismyndigheten. Kvantitativa mål och mått har
tidigare använts inom myndigheten, men organisationens verksamhetsplan tyder på att fokus
numera är på kvalitativa mål. Därför är det intressant att undersöka hur styrformen ser ut
idag.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur myndigheter styr sin verksamhet
med mål, samt hur denna styrning uppfattas inom organisationen. Vidare undersöker studien
hur målstyrningen påverkar det operativa arbetet och vilka eventuella utmaningar som kan
uppstå i arbetet mot uppsatta mål.
Avgränsningar: Studien fokuserar på målstyrning och prestationsmätning inom en
myndighet och hur detta påverkar medarbetarnas arbete. Vidare har studien begränsats till en
viss myndighet, Polismyndigheten. Studien har sedan koncentrerats till ett mindre geografiskt
område.
Metod: Undersökningen tar form av en kvalitativ fallstudie baserad på sju intervjuer med
medarbetare inom Polismyndigheten. Utifrån den teoretiska referensramen har det empiriska
materialet analyserats i syfte att besvara studiens syfte.
Resultat och slutsatser: De mest centrala resultaten är att myndigheten främst arbetar med
outcome-mål och att styrningen präglas av autonomi. Studien visar på att Polismyndigheten
inte arbetar med prestationsmätning i någon större utsträckning. Vidare visar resultatet att
målstyrning främst uppfattas som en påminnelse för medarbetarna istället för att kontrollera
och kräva ansvar. Slutligen indikerar studien att de utmaningar som finns ligger utanför
myndighetens kontroll och utgörs av resurser, lagstiftning och politik.
Förslag till fortsatt forskning: En uppföljande studie för att se eventuella förändringar av
styrformen inom Polismyndigheten kan vara relevant. Vidare vore det intressant att
genomföra en motsvarande studie av andra myndigheter för att undersöka generaliserbarheten
av resultatet. | en_US |
dc.language.iso | swe | en_US |
dc.relation.ispartofseries | Redovisning | en_US |
dc.relation.ispartofseries | 21/22:22 | en_US |
dc.subject | Målstyrning | en_US |
dc.subject | offentliga organisationer | en_US |
dc.subject | prestationsmätning | en_US |
dc.subject | Polismyndigheten | en_US |
dc.title | Målstyrning inom myndigheter. En studie om Polismyndigheten i Sverige | en_US |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |