Show simple item record

dc.contributor.authorKhianpanya, Linn Rinwipha
dc.contributor.authorÖstlund, Vilma
dc.date.accessioned2022-09-09T10:45:20Z
dc.date.available2022-09-09T10:45:20Z
dc.date.issued2022-09-09
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/73591
dc.description.abstractBakgrund och problem: Att mikroföretag, som ingår i samlingsbegreppet små- och medelstora företag (SMF), ska bedriva arbete mot hållbart företagande är inte självklart. Ofta förbises dessa företag då de hamnar i skuggan av de stora multinationella organisationerna. Majoriteten av alla företag i Europeiska Unionen klassas som SMF, vilket gör att de tillsammans har stor påverkan på samhället. Även om SMF inte är skyldiga att arbeta med att främja hållbart företagande väljer många att göra det ändå. Något att tillägga är att mikroföretag har begränsade resurser samt är informella i sitt arbete, vilket påstås försvåra driften av en hållbar verksamhet. Att uppnå hållbart företagande fastställs oftast som en informell målsättning, men avsaknad av resurser kan vara ett hinder mot att uppnå målen. Problematiken som uppstår är att befintlig forskning fokuserar på stora företag och utelämnar hur styrning mot hållbart företagande bedrivs i de allra minsta företagen med allra minst resurser. Syfte: Enligt tidigare forskning som fokuserar på stora företag, är det brist på insyn om hur SMF, specifikt mikroföretag, styr hållbart genom sin verksamhetsstyrning. Genom att undersöka mikroföretag, den allra minsta typen av företag, syftar denna uppsats åt att addera till tidigare forskning och skapa ytterligare insyn i hur mikroföretag styr i praktiken i strävan mot hållbart företagande. Denna uppsats syftar även till att förklara varför styrningen i dessa företag ser ut som den gör. Metod: Vid undersökning av forskningsämnet genomfördes kvalitativa intervjuer i form av en fallstudie för att få förståelse kring hur styrning av hållbart företagande går till i de allra minsta företagen, det vill säga mikroföretagen. Val av respondenter baserades på ett målstyrt urval, vilket resulterade i att ägaren och en medarbetare från två olika mikroföretag inom textilbranschen intervjuades via Teams. Empiri och slutsatser: Mikroföretag använder sig i större utsträckning av mindre formaliserade styrmedel för att främja hållbart företagande. Värderingsstyrning med en god företagskultur ligger till grund för arbetet mot miljömässig- och social hållbarhet. Vidare formuleras tydliga målsättningar för miljö och hälsa som guidar anställda i det dagliga arbetet - både kortsiktigt och långsiktigt. Uppsatsens respondenter anser att det finns utmaningar med styrning eftersom de är mer informella samt att företagen befinner sig i textilbranschen. Avslutningvis påvisar studien att en ägarens värderingar är huvudorsaken bakom strävan mot hållbart företagande.en_US
dc.language.isosween_US
dc.relation.ispartofseriesRedovisningen_US
dc.relation.ispartofseries21/22:35en_US
dc.subjectSMFen_US
dc.subjectmikroföretagen_US
dc.subjecthållbart företagandeen_US
dc.subjectintern styrningen_US
dc.subjectverksamhetsstyrningen_US
dc.subjectvärderingsstyrningen_US
dc.subjectmålsättningaren_US
dc.titleMikroföretag i strävan mot hållbart företagande. En fallstudie i textilbranschenen_US
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record