Show simple item record

dc.contributor.authorLanderberg, Amanda
dc.contributor.authorSvensson, Ella
dc.date.accessioned2022-09-09T10:57:36Z
dc.date.available2022-09-09T10:57:36Z
dc.date.issued2022-09-09
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/73592
dc.description.abstractBakgrund & Problematisering: I slutet av 2020 framkom det att BFN anser att det behöver ske en förändring gällande de två regelverken K2 och K3. Det anses att gränsvärdena för vilka företag som ska tillämpa respektive regelverk bör ses över för att komma fram till en gräns som minskar användningen av K2. Det är snarare företagens komplexitet som borde avgöra vilket regelverk företagen ska följa i stället för storlek, som det är idag. Syfte: Studien har ett tvåfaldigt syfte där målet dels är att kartlägga hur frivillig K3-redovisning ser ut bland onoterade aktiebolag i Sverige och dels beskrivande, vilket innebär att samband mellan valet av frivillig K3-redovisning och andra variabler undersöks. Avgränsningar: Studien är begränsad till att undersöka små onoterade aktiebolag i Sverige. Det är Årsredovisningslagen som definierar mindre företag men i studien har mikroföretag exkluderats för att göra datamängden hanterbar. Det innebär att företag med 10–49 anställda har varit utgångspunkt i studien och det är dessa företags årsredovisningar från 2020 som laddats ner och använts som underlag i studien. Metod: Studien har en empirisk kvantitativ metod. Företags årsredovisningar laddas ner från Retriever Business för att kunna göra analyser av vilket regelverk företagen tillämpar. Både deskriptiva och statistiska tester och analyser görs i syfte att undersöka vilken benägenhet företag har att välja de olika regelverken beroende på ett antal olika variabler. De statistiska testerna som görs är Pearsons korrelationstabell, T-test och Probitregression. Resultat & Slutsats: I stickprovet tillämpade nästan 24% av alla företag frivilligt K3 i sin redovisning. Det verkade som att företag med fler antal anställda och högre nettoomsättning använde sig av K3 i en större utsträckning. Störst andel K3-användare fanns i branscherna “Bransch, arbetsgivar- & yrkesorg.” och “Bank, finans & försäkring”. Det verkar som att det finns ett samband mellan företags storlek och frivillig K3-redovisning. Resultatet pekar också mot att det finns ett samband mellan valet av K3 och branscher med hög andel immateriella tillgångar. Förslag till vidare forskning: Utifrån BFN:s förslag till förändring skulle vidare forskning kunna handla om vilka gränsvärden som borde vara lämpliga att använda i stället för storlek på företaget för att avgöra ifall företaget måste tillämpa K3 eller inte. Vidare forskning skulle också kunna göras i kvalitativ form för att undersöka specifika företags anledningar till att välja K3.en_US
dc.language.isosween_US
dc.relation.ispartofseriesRedovisningen_US
dc.relation.ispartofseries21/22:36en_US
dc.subjectRedovisningsregelverken_US
dc.subjectK2en_US
dc.subjectK3en_US
dc.subjectSmå onoterade aktiebolagen_US
dc.subjectImmateriella tillgångaren_US
dc.subjectInformationsasymmetrien_US
dc.subjectBokföringsnämndenen_US
dc.titleSmå onoterade företags val av redovisningsregelverk. En kvantitativ studie som undersöker företags benägenhet att frivilligt implementera K3en_US
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record