Hur går revisorerna till väga vid gränsdragningen mellan revisionsnära rådgivning och fristående rådgivning. En kvalitativ studie om rådgivning och revisorns oberoende vid arbete med SME-företag

Abstract

Bakgrund: Under de senaste decenniet har revisorn oberoende flitigt ifrågasatt då det har förekommit flera nationella och internationella skandaler. Detta har påverkat intressenterna förtroende för revisorer på ett negativt sätt. Revisionsbranschen har därutöver genomgått en förändring där revisionsbyråer har börjat tillhandahålla mer rådgivningstjänster, detta ledde till att revisorns dubbla roller som revisor och rådgivare har lett till att allmänheten har ifrågasätt revisorns oberoendeställning. Det finns även tidigare forskning som tyder på att revisorns roll som rådgivare påverkar oberoendet med anledning av detta är det intressant att undersöka hur revisor skiljer på revisionsnära rådgivning och fristående rådgivning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur revisorer drar gränsen mellan revisionsnära rådgivning och fristående rådgivning vid arbete med SME:s och hur resonerar de vid hot av oberoendet. Metod: Denna studie har genomförts genom en kvalitativ metod, där tre semistrukturerade intervjuer har genomförts med auktoriserade revisorer. Detta grundar sig på att få en djupare förståelse på hur revisorer resonerar kring gränsdragningen mellan revisionsnära rådgivning och fristående rådgivning och hoten som uppstår motverkas. Resultat och slutsats: Studien visar på att det finns otydligheter kring hur gränsen dras mellan revisionsnära rådgivning och fristående rådgivning när det gäller mindre bolagen, däremot ansågs att gränsen blev tydligare vid rådgivningen av större bolagen på grund av striktare regler. Revisorerna har olika hjälpmedel att motarbeta hot mot oberoendet, främst använder de analysmodellen men även revisionsbyråernas egna interna processer.