Redovisningsval inför en börsnotering

Abstract

Bakgrund och problemformulering: Regelverket IFRS är obligatoriskt för noterade bolag i Sverige. Onoterade bolag kan dock välja att redovisa enligt IFRS eller det nationella regelverket K3. Båda regelverken är principbaserade, vilket medför ökad transparens och kvalité i finansiella rapporter, då det kräver tolkningar och bedömningar för att spegla ekonomiska händelser och fenomen på ett rättvisande sätt. Svenska bolag som börsnoterats på en reglerad marknad 2017-2021 har historiskt tillämpat IFRS inför noteringen, men tidpunkten för redovisningsvalet har skiljt sig åt. Syfte: Uppsatsens syfte är att studera i vilken utsträckning en kommande börsnotering driver fram valet av IFRS, samt hur långt innan noterade bolag valt att frivilligt byta redovisning från K3 till IFRS innan det blivit ett krav i och med börsnotering. Metod: Med kvantitativ metod har data sammanställts från bolag som börsnoterades på Nasdaq OMX Stockholm mellan 2017-2021. Studien visar deskriptiv statistik på hur långt innan IFRS tillämpas inför en börsnotering. Resultatet testas mot en matchad onoterad kontrollgrupp för att analysera sannolikheten för IFRS givet en framtida börsnotering. Studien testar även sannolikheten för IFRS för varje år bolagen närmar sig notering. Resultat och slutsats: Studien påvisar fem gånger större sannolikhet att bolag tillämpar IFRS minst 2 år innan en börsnotering, jämfört med onoterade bolag. För varje år börsnotering närmar sig ökar sannolikheten med två att bolag tillämpar IFRS. För urvalet fann vi att IFRS tillämpas främst 1-2 år innan notering, således konstateras att en kommande börsnotering är en stark drivande faktor i att förklara varför bolag frivilligt väljer IFRS.