dc.contributor.author | Lenk, Cecilia | |
dc.date.accessioned | 2022-10-25T08:18:07Z | |
dc.date.available | 2022-10-25T08:18:07Z | |
dc.date.issued | 2022-10-25 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/73993 | |
dc.description.abstract | Den här studien undersöker om språklig stöttning förekommer för elever med svenska som
andraspråk i ämnet idrott och hälsa, och hur den kan beskrivas av lärarna. I studien intresserar
jag mig även för hur språkliga utmaningar för elever med svenska som andraspråk kan
beskrivas i relation till framgång i ämnet idrott och hälsa, samt vilka strategier lärarna
beskriver för att hantera dessa språkliga utmaningar. Frågorna undersöks med hjälp av
observationer av tre lektioner i idrott och hälsa och intervjuer med två gymnasielärare i idrott
och hälsa. Resultatet visar att språklig stöttning förekommer under observationerna genom
främst modellering och förenklingar av ämnesspecifika begrepp, där lärarna visar en övning
och sedan förväntas eleverna utveckla sina kunskaper genom imitation och repetition.
Modelleringen språkliggörs inte och läraren fastnar i att packa upp begrepp till en mer
vardaglig betydelse utan att förankra begreppet till annan vetenskaplig terminologi. Detta
resultat bekräftar tidigare studier av Maton (2013), som menar att nedåtgående rulltrappor (se
figur 2, avsnitt 4.2) är vanligt förekommande, och att elever riskerar att gå miste om att se
relationer mellan begrepp, som är en av nycklarna i utvecklingen av ett skolspråk (Cummins
1981:3). De observerade lektionerna utgörs av fysiska aktiviteter som stafett, löpteknik och
styrketräning, och resultatet bekräftar tidigare forskning (Burrows & Wright 2004,
Quennerstedt & Sundberg 2004) där lärarna tycks betrakta ämnet som patogent, det vill säga
ett ämne för att förebygga fetma och andra sjukdomar. Det tar sig uttryck genom att lärarna
särskiljer idrott och hälsa som två separata delar, där idrott syftar till det fysiska och hälsa
syftar till det teoretiska innehållet. Lärarna betonar i intervjuerna att eleverna främst deltar
under lektionerna för att få röra på sig. Teoretiskt innehåll och ett språkliggörande av ämnets
olika delar, får därför enligt lärarna en undanskymd roll. För elever med svenska som
andraspråk tycks det ha stor betydelse att läraren arbetar med både språk- och ämnesinnehåll
som två parallella processer, eftersom att eleverna har ett dubbelt uppdrag att lära sig både
språk och kunskaper på sitt andraspråk (Gibbons 2016). Studien ställer fortsatta frågor om hur
ämnet idrott och hälsa kan betraktas, och hur elever med svenska som andraspråk ska ges
chans till både språk- och kunskapsutveckling i ett ämne som främst medieras genom
praktiskt genomförande. | en_US |
dc.language.iso | swe | en_US |
dc.subject | Språk- och kunskapsutveckling | en_US |
dc.subject | ämnesspråk | en_US |
dc.subject | stöttning | en_US |
dc.subject | semantiska vågor | en_US |
dc.subject | legitimation code theory | en_US |
dc.title | Språklig stöttning för elever med svenska som andraspråk i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet: En studie om hur lärare i idrott och hälsa arbetar med språk- och kunskapsutveckling | en_US |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | HumanitiesTheology | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Swedish, Multilingualism, Language Technology | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi | swe |
dc.type.degree | Student essay | |