| dc.description.abstract | I vårt dagliga liv blir vi utsatta för oscillerande elektriska fält av olika frekvenser.
Dessa fält inkluderar mobiltelefoner, wifi, bluetooth, radar för navigering, radar från
bilar, kommunikationssatelliter, samt GPS. Oro från allmänheten har växt rörande
möjlig hälsopåverkan från elektriska fält av dessa typer och undersökningar som
gjorts kring möjlig hälsopåverkan har gett upphov till kontrovers.
Mikrotubuler är tubformade proteinsammansättningar som är uppbyggda av mindre
dimerer bestående av α- och β-tubulin. De är en viktig komponent i cytoskelettet och
fyller en mängd funktioner såsom bibehållning av cellstruktur, organisation av
molekyler i cytoplasman, bidrag vid förflyttning av intracellulära strukturer, samt
separation av kromosomer vid celldelning. Tack vare mikrotubulernas essentiella roll
vid både celldelning och i cellfunktion, samt mikrotubulernas höga dipolmoment,
utgör de ett intressant mål för studier av biologiska effekter som resultat av
oscillerande elektriska fält.
I denna avhandling har vi undersökt effekterna av oscillerande elektriska fält med
olika frekvenser mellan 100 kHz och 30 GHz på mikrotubulernas struktur och
polymerisering med hjälp av röntgen samt ljusspridning. Vi har också försökt
återskapa mikrotubulens struktur när de befinner sig i en flytande lösning, detta med
hjälp av röntgenlaser.
Vi hittade ingen, eller väldigt liten, effekt på mikrotubulernas struktur eller
polymerisering som direkt följd av oscillerande elektriska fält, med ett möjligt
undantag för förändrad polymerisering i 150 kHz området. Vårt försök att återskapa
mikrotubulstrukturen gav hög mängd diffraktionsdata som kommer kräva vidare
analys. | en_US |
