ATT FÖRFATTA EN DEMOKRATI Hur konstitutionell design påverkar demokratisk kapacitet i Tyskland och Polen

Abstract

Denna uppsats strävar efter att hitta ett samband mellan konstitutionell design och demokratisk kapacitet, det vill säga hur utformning av ett grundlagsdokument kan tänkas påverka demokratin så som den mäts av V-Dem-institutets olika demokratiindex. Tidigare forskning på konstitutionell design har bland annat visat på ett negativt samband mellan långa konstitutioner och ekonomisk prestation, behandlat oberoende domstolars betydelse för demokratisk kapacitet eller genomförts i form av kvantitativa studier. I motsats till dessa studier har denna uppsats istället sökt hitta svar på hur specifika formuleringar i en konstitution kan tänkas påverka den demokratiska kapaciteten i ett land. För att kunna fullgöra undersökningen har Tysklands grundlag och Polens grundlag valts som två jämförelsefall. Grunden till detta är främst Tysklands historiskt präglade grundlag, med ett starkt institutionaliserat demokratiskydd, och Polens tidigare positiva demokratiska utveckling efter kommunismens fall i Östeuropa, som nu snarare går åt motsatt håll. Genom att först avgränsa teoretiska ramverk som behandlar institutionella begränsningar och vad som utgör demokratisk tillbakagång har därefter en kritisk textanalys tillämpats på grundlagsartiklar som ska agera begränsande mot den exekutiva maktgrenens befogenheter. Med tanke på ämnets bredd och uppsatsens tids- och omfattningsbegränsningar ämnar denna undersökning att staka ut vägen för liknande undersökningar, snarare än att påvisa ett kausalt samband. För att kunna hitta ett tydligt mönster och eventuellt ett starkare samband mellan författningars utformning och demokratisk kapacitet hade en betydligt större undersökning varit på sin plats. Uppsatsens bidrag är alltså att skapa ett tillvägagångssätt för hur man kan undersöka vilken påverkan konstitutionell utformning har på demokratin.