Matematikångest hos elever i högstadium och gymnasium. Ett urval av manifestationer, konsekvenser och aspekter av undervisningen som har intresserat forskningen.

Abstract

Syfte: Syftet är att få kunskap om vad forskningen behandlar vad gäller hur matematikångest tar sig i uttryck, dess konsekvenser och undervisningens betydelse. Metod: Examensarbetet innefattar en allmän litteraturstudie, som syftar till att ge en bild över forskningsläget i ämnet matematikångest hos elever på högstadium och gymnasium. Resultatet: Den granskade litteraturens aspekter delas upp i olika huvudområden såsom fysisk och psykisk påverkan på elever med matematikångest, personliga konsekvenser, miljön i skolan där matematikångest förekommer, lärarens agerande och aspekter av undervisningen. Vart och ett av dessa huvudområden belyser ett antal olika aspekter som ingår i den granskade litteraturens forskningsområde. Dessa aspekter inom varje huvudområde presenteras i tabeller som har analyserats och tolkats. Resultatet belyser att matematikångest handlar om oro och rädsla som tar sig i uttryck i olika former. Resultatet visar att forskningen belyser att elever med matematikångest får försämrad kognitiv förmåga och att de presterar sämre. Vidare att elevernas sämre prestationer inte handlar om lärandeproblem. Studien visar också att forskningen belyser andra konsekvenser som tex att eleverna undviker studier med matematik på Högskola och Universitetet. Resultatet visar att forskningen belyser lärarens betydelse för att minska och motverka matematikångest hos elever dels genom goda relationer med eleverna och val av undervisningsstrategi och dels dess metoder och övningar. De metoderna som tas upp lite extra är samarbete mellan elever (kollaborativt lärande), personlig feedback och samtal en till en och mindfullness.