dc.contributor.author | Strofsköld, Louise | |
dc.date.accessioned | 2023-01-09T15:11:01Z | |
dc.date.available | 2023-01-09T15:11:01Z | |
dc.date.issued | 2023-01-09 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/74541 | |
dc.description.abstract | Mer än hälften av jordens befolkning bor i urbana områden och varje år ökar antalet vilket
leder till att ny mark tas i anspråk, ofta på bekostnad av grönområden och grönska. Färre
grönytor i kombination med större mängd hårdgjorda ytor, samt ökade temperaturer till följd
av klimatförändringar, leder till urbana värmeöar och att värmeböljor blir vanligare. Vid
värmeböljor och höga temperaturer föreligger risk att människor drabbas av värmestress, ett
potentiellt livshotande tillstånd. Träd har en temperaturreglerande effekt genom att bidra med
skugga och transpiration. För att människor ska ha möjlighet att vistas utomhus även under de
varmaste dagarna är tillgänglig skugga från träd ett viktigt inslag i den urbana miljön. I denna
studie används ett jämförande perspektiv för att undersöka rumslig fördelning och
tillgänglighet av skugga från träd under sommartid i två olika byggnadstypologier,
Blandstaden Östra Kvillebäcken och den Traditionella Kvartersstaden Brämaregården. Vidare
undersöks vad som gör ett träd attraktivt att vistas under samt förekomsten av fysiska
barriärer. För analys av mängden tillgänglig skugga under en högsommardag genomförs GISanalys.
Semistrukturerade samtalsintervjuer av respondentkaraktär används för att undersöka
hur boende upplever tillgängligheten av skugga från träd och vad boende i respektive område
anser vara viktigt för att de ska vilja vistas i skuggan. I syfte att undersöka förekomsten av
fysiska barriärer med potential att minska tillgängligheten av skugga genomförs kartläggning i
respektive område. Ytor som klassificeras som tillgängliga i studien är ytor med gräs och träd
samt hårdgjorda ytor. På grund av trädens lokalisering inom respektive studieområde visar
resultaten att den Traditionella Kvartersstaden Brämaregården har en större andel skugga från
träd som faller på tillgängliga ytor under samtliga undersökta tidpunkter. Däremot har
studieområdena liknande andel skugga som faller på gräsytor under större delen av dagen. I
intervjuer uppger boende att de föredrar gräs som underlag när de vistas i skugga från träd och
att det bör finnas tillräckligt med bänkar placerade i trädens skugga. I båda
byggnadstypologierna finns behov av fler bänkar som är placerade i skugga från träd. Resultat
visar även att fysiska barriärer såsom trottoarkanter förekommer i liten utsträckning och det är
framförallt hundrastning som utgör ett hinder för att de boende i respektive område ska vilja
vistas i skugga från träd. Genom att placera fler bänkar i skugga från träd kan även
problematiken kring hundrastning avhjälpas eftersom boende då inte behöver sitta direkt på
ytor där hundrastning sker. | en_US |
dc.language.iso | swe | en_US |
dc.relation.ispartofseries | B1190 | en_US |
dc.subject | urban grönska | en_US |
dc.subject | skugga från träd | en_US |
dc.subject | urbana mikroklimat | en_US |
dc.subject | värmestress | en_US |
dc.title | Skuggande träd i Brämaregården och Östra Kvillebäcken En jämförande studie om tillgänglighet av skugga från träd och vad som gör ett träd attraktivt att vistas under | en_US |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Earth Sciences | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för geovetenskaper | swe |