Demokratisk kompetens : om gymnasiet som demokratiskola

Abstract

Aktivt medborgarskap är ett ledord i svensk demokratipolitik. Jämlikt deltagande i politiken är ett annat. Skolan anförtros en viktig politisk roll i detta avseende. Läroplanen påbjuder att alla ungdomar på ett likvärdigt sätt skall förberedas till ett aktivt samhällsliv. Oavsett valet av gymnasieprogram ska alla förberedas till en samhällsroll som "ansvarskännande individer som aktivt deltar i yrkes- och samhällslivet", bland annat genom att läsa samma obligatoriska kurs i samhällskunskap. Men räcker det för att göra ungdomar jämlikt aktiva? Från tidig ålder socialiseras de enligt olika normer i sin uppväxtmiljö. De har dessutom olika intressen och talanger. De har också större möjligheter än någon tidigare generation att välja utbildning efter egna preferenser. I "Demokratisk kompetens. Om gymnasiet som demokratiskola" undersöks 2684 18-åriga gymnasisters inställning till aktivt medborgarskap. Utifrån analysen tecknas en bild av ungdomars demokratiska kompetens, som avslöjar stora skillnader mellan elever som valt olika utbildningsvägar i gymnasiet. Dessutom presenteras nya rön om hur två olika dimensioner av demokratisk kometens - politisk självförtroende och demokratikunskaper - påverkar synen på olika former av politiskt deltagande.