SVERIGES BESLUT ATT ANSÖKA OM NATOMEDLEMSKAP Förklaring utifrån tre IP-perspektiv

Abstract

Syftet med uppsatsen har varit förklara Sveriges beslut att ansöka om Natomedlemskap utifrån tre IP-perspektiv, nämligen realism, liberalism och konstruktivism och därmed härleda mer specifika förklaringar till denna typen av vägval/beslut som ett Natomedlemskap. Uppsatsen är en teorikonsumerande studie, där det enskilda fallet står i fokus. För analysen av det empiriska materialet, uppfattades en kvalitativ textanalys som lämplig metod, eftersom att materialet analyserades på ett djupgående sätt. Den realistiska analysen visade att den stora säkerhetspolitiska förändringen i närområdet i och med Rysslands angrepp på Ukraina, har bidragit i stor utsträckning till Sveriges nya säkerhetspolitiska beslut. Rysslands angrepp mot Ukraina har rivit upp den europeiska säkerhetsordningen och maktbalansen har därmed blivit rubbad, vilket betyder att den säkerhetsstrategi Sverige hade innan måste omprövas. Genom att bli medlem i Nato blir Sverige en del av Natos kollektiva och garanterade säkerhet. Den liberala analysen visade att det auktoritära Rysslands attack mot ett demokratiskt land, utgör ett hot mot alla demokratiska stater i Europa, inklusive Sverige. Multilaterala samarbeten är därmed en viktig del i Sveriges utrikespolitik och det är i Sveriges intresse att samarbeta med Nato, eftersom detta ses som ett lämpligt sätt att hantera globala utmaningar, inklusive kriget i Ukraina. Men även att inrikespolitiska faktorer såsom ökad oppositionell press må ha spelat roll för Sveriges beslut att ansöka om Natomedlemskap. Den konstruktivistiska analysen visade hur Sveriges Natobeslut kan relateras till identitet och normer i förändring. Där Finlands beslut påverkade Sverige i stor utsträckning genom en socialiseringsprocess, så till vida att Sverige valde att vara följsam mot den nya normen och lämna sin identitet som militärt alliansfri till förmån för en identitet som Nato-allierad.