Ledning för evidensbaserad omvårdnad - en översikt av ledningens och sjuksköterskors hinder och möjligheter att främja evidensbaserad omvårdnad

Abstract

Bakgrund I kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) går att läsa: ”Sjuksköterskans arbete ska … bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet …”. Detta innebär i praktiken att evidensbaserad omvårdnad (EBN) borde genomsyra all omvårdnad. Så är dock inte fallet och arbetet med att implementera EBN i vården bör intensifieras. För att möjliggöra detta krävs ett förändringsanpassat ledarskap. Syfte Syftet med litteraturstudien är att beskriva vad som hindrar och vad som skapar möjligheter för användning av omvårdnadsforskning och evidensbaserad omvårdnad med ett särskilt fokus på ledarskapsfunktionen. Metod Studien är en litteraturöversikt beståendes av 10 vetenskapliga artiklar. Sökorden nursing, utilization, promote, leadership och facilitate användes i databasen Cinahl. Detta resulterade, efter granskning, i 9 artiklar. Den tionde artikeln söktes manuellt. Burnards (1996) metod för kvalitativ analys har använts. Resultat och slutsatser Barriärer för användningen av omvårdnadsforskning och EBN är välutforskade, men fokus behöver flyttas till vad som kan/bör göras för att lyckas med implementeringen av EBN. Chefer i vården kan genom sitt ledarskap påverka användningen av omvårdnadsforskning och evidensbaserad omvårdnad. Resultatets beskrivning av aktiviteter och egenskaper som beskrivs som positiva för en ledare som vill implementera EBN i sin verksamhet stämmer på många punkter överens med modellen för transformellt ledarskap. Ledare och sjuksköterskors attityder till forskning är avgörande för implementeringen av EBN.