| dc.description.abstract | Bakgrund: i hälso- och sjukvårdslagen, från 1982, står det tydligt att vården skall bygga på respekt för patienters självbestämmande och integritet. Autonomiprincipen, rätten till självbestämmande, är nära knuten till integritet, eftersom integriteten stärks när självbestämmandet stöttas. Människan kan ses som en del av sina val och att hon har förmåga att ta ansvar för dem. Syfte: syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters och sjuksköterskors erfarenheter av integritet i omvårdnaden. Metod: artiklar söktes i tre olika databaser och utgick ifrån sökorden integritet, värdighet, omvårdnad och kränkning. Samtliga artiklar granskades induktivt och sex olika kategorier skapades. Resultat: resultatet baserades på 11 kvalitativa artiklar, som visade på en konsensus mellan patienternas och sjuksköterskornas uppfattning av vad som var integritetskränkande behandling. Flera dimensioner av begreppet integritet framkom och resultatet presenterades under följande rubriker; kroppslig integritet, självbestämmande, rätten till konfidentiell vård, att bli sedd som en unik människa, privat territorium och tid. Den enda dimension som endast patienterna reflekterade över var tid. Diskussion: här kopplades omvårdnadsteorierna och bakgrunden samman med resultatet. Litteraturstudiens styrkor är bland annat dess bredd, då studierna är gjorda på olika avdelningar och med både sjuksköterskors och patienters erfarenheter. Relevansen för omvårdnaden oavsett verksamhet eller patientgrupp, kan också ses som en styrka. Eftersom artiklarnas urval är relativt litet och skevt fördelat mellan patienter och sjuksköterskor kan det vara svårt att generalisera utifrån resultatet. Avslutningsvis konstaterades att patienter dagligen kränktes inom vården trots att sjuksköterskorna var medvetna om det. Vad detta beror på och vad som kan göras för att förhindra det är ämnen som har förslagits för framtida forskning. | en |
