| dc.description.abstract | Vad kan egentligen betraktas som kränkande behandling i skolan? Hur stor andel av eleverna blir
kränkta och vilka former är mest frekventa?
Denna nationella studie av kränkande behandling som utförts på uppdrag av Skolverket syftar
huvudsakligen till att kartlägga förekomsten av kränkningar i grund- och gymnasieskolan. Särskilt
uppmärksammas etniskt och sexuellt relaterade kränkningar liksom upprepade kränkningar. Ut-
satthet för kränkning studeras särskilt i relation till kön, socioekonomisk status samt svensk/ut-
ländsk bakgrund.
Undersökningen baserar sig framförallt på en enkätundersökning som besvarats av 3386 elever
från skolår 5, 8 och gymnasiets år 2.Vid sidan av denna undersökning finns fyra mindre komplette-
rande studier. Intervjuundersökningen i år åtta sätter elevernas egen förståelse av kränkningar i
fokus vilket även intervjuerna med elever i grundskolans år två gör. År-2-eleverna har också besva-
rat ett enkelt frågeformulär. Berörda rektorer samt de lärare som ansvarat för bjudningen av
enkäten har också besvarat ett antal frågor.
Resultaten visar bl.a. att sexuellt relaterade kränkningar och upprepade, generella, kränk-
ningar är vanligast. Ca. en fjärdedel av eleverna har blivit utsatta det senaste året. Grundskoleelever
och flickor är överrepresenterade. Etniskt relaterade kränkningar är något ovanligare men eleverna
med utländsk bakgrund är oftare drabbade.Andra viktiga resultat som redovisas och diskuteras i
studien är: att det inte tycks finnas några platser på skolor som är fria från kränkningar, att de
signaler skolan sänder, t ex genom sitt undervisningsinnehåll, kan betraktas som en indirekt form av
kränkning, att elever förefaller trivas bättre på skolor som aktivt arbetat för att motverka kränk-
ningar samt att de "kompetenser" som behövs och används för att kränka – t.ex. inlevelseförmåga,
verbala och fysiska resurser – är de samma som behövs för att försvara och hjälpa. | en |
