Interaktionen mellan sjuksköterska och människan med psykos sjukdom

Abstract

I vårt samhälle är schizofrena individer hårt drabbade och möts med misstänksamhet från olika håll som till exempel arbetsgivare. De känner sig helt enkelt mindre värda och stigmatiserade. Många av dessa skulle kunna fungera i arbetslivet om de hade blivit accepterade. Människor som lider av psykotiska störningar agerar mindre tillitsfull, mer defensivt, mer passivt eller helt undviker sociala kontakter då de är rädda för att bli avvisande. Jean Watson beskriver i sin omvårdnadsteori som begrepp att hjälpa en person att uppnå större självkännedom, självbehärskning och själv – helande, oberoende av det aktuella tillståndet av hälsa – ohälsa. Syftet med vår litteraturstudie är att undersöka interaktionen mellan den psykotiska patienten och sjuksköterskan och fördjupa förståelsen för hur en individ upplever det att förlora verklighetskontakten. Litteraturstudien är baserad på 12 vetenskapliga artiklar funnit i CINAHL och PubMed samt genom manuell sökning. En viktig central faktor som kan främja psykotiska patienten är att dessa individer möts med acceptans när de söker vård. Vidare skall vården anpassas till individens individuella behov. Att känna sig accepterad kan skapa möjligheter till en bättre omvårdnad av psykotiska patienter. Jean Watson beskriver de interventioner som hör samman med den mänskliga omsorgsprocessen fodrar avsikt och vilja, en relation och handlingar. Processen innefattar synen på omsorg som ett moraliskt ideal med avsikt att bevara det mänskliga. Det är en medveten utmaning för sjuksköterskan att våga ställa sig inför sina egna förutfattade meningar. Detta skulle göra henne tryggare i att bemöta individer med psykossjukdom.