dc.contributor.author | Lindbergh, Marie-Louise | |
dc.contributor.author | Widmark, Hanna | |
dc.date.accessioned | 2008-01-25T08:25:47Z | |
dc.date.available | 2008-01-25T08:25:47Z | |
dc.date.issued | 2008-01-25T08:25:47Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/9467 | |
dc.description | Handledare: Andreas Hagberg | en |
dc.description.abstract | Bakgrund och syfte: Under senare år har frågor kring bolagsstyrning tilldragit sig
uppmärksamhet såväl internationellt som nationellt med bakgrund av ett antal stora
företagsskandaler som skakat världen. Debatten kring svensk bolagsstyrning har också
aktualiserats under senare år och då till stor del handlat om bristande intern kontroll vid
företagsskandaler såsom i Skandia och Prosolvia. I slutet av 2004 presenterades Svensk kod
för bolagsstyrning som började gälla den 1 juli 2005 för de drygt 100 svenska börsnoterade
bolagen med ett marknadsvärde på över 3 miljarder kronor. Från och med halvårsskiftet 2008
kommer EU att införa högre krav på svensk bolagsstyrning vilket innebär att även mindre
börsnoterade företag ska omfattas av koden. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet
med intern kontroll har påverkats i de företag som idag omfattas av och tillämpar koden fullt
ut.
Metod: För att få en så fullständig bild som möjligt och för att kunna uppfylla vårt syfte har
vi valt att kombinera kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genomfört intervjuer med sex
sakkunniga i ämnet för att få djupare kunskap och förståelse för ämnet. Utöver det har vi gjort
en webbenkätundersökning som skickades till alla de svenska börsföretag som idag tillämpar
koden.
Resultat:
• Två områden har inte fått fullt genomslag i svenska företag; dels värdeomdömet av
den interna kontrollen och dels principen ”följ eller förklara”.
• Den ökade kontrollen som koden innebär går inte hand i hand med svensk
bolagsstyrningskultur som innebär decentralisering och eget ansvar.
• Ambitionsnivån hos företagen beror ofta på hur ägarstrukturen ser ut.
• Kontrollstrukturen påverkas mest genom att koden tydliggör styrelsens ansvar vilket
sedan påverkar hur resten av den interna kontrollen organiseras
• Transparensen har ökat genom den interna kontrollrapport som numera bifogas i
årsredovisningen men på grund av få avvikelser och ett standardiserat utseende har
informationsassymetrin inte minskat mer än måttligt.
• Granskning av oberoende part skulle ge koden en större genomslagskraft och göra
rapporteringen mer intressant för marknaden.
• Debatten och det nyväckta intresset kring frågor om bolagsstyrning och intern kontroll
leder till en förbättrad styrning i svenska företag.
• En praxis för vad ”god intern kontroll” innebär kommer så småningom att utarbetas på
liknande sätt som det idag finns en ”god redovisningssed”. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.relation.ispartofseries | 07-08-6M | en |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning och företagsanalys | en |
dc.subject | Bolagsstyrning, Svensk kod för bolagsstyrning, Intern kontroll, COSO-ramverket, | en |
dc.title | Svensk kod för bolagsstyrning - effekter på den interna kontrollen | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | D | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |