Miljöredovisning En studie av svenska börsbolag inom industrisektorn

Abstract

Bakgrund och problem: Miljöfrågan har historiskt sett varit relativt åsidosatt och först i slutet av 1900-talet kom den att uppmärksammas allt mer. På senare år har den förhöjda växthuseffekten bidragit till att intresset för miljöfrågor har tilltagit och en omfattande samhällsdebatt har uppstått. Företagen har blivit alltmer införstådda med möjligheterna att bidra till en bättre miljö och samtidigt skapa sig ett attraktivt varumärke som förknippas med ansvarstagande. Genom ökat miljömedvetande har också upprättandet av miljö- och hållbarhetsredovisning blivit ett sätt för företagen att kommunicera sitt miljöarbete till dess intressenter och omvärld. Ovanstående lade grunden till att studera hur svenska börsbolag inom industrisektorn redovisar miljö- och hållbarhetsinformation i års-, hållbarhets- och miljöredovisningar? Hur följer bolagen de lagar och standarder som finns för upprättandet av miljöinformation och hur skiljer sig informationen åt mellan bolagen? Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera och beskriva hur ett urval av börsbolag inom industrisektorn följer lagar och standarder, samt vilka verktyg bolagen använder vid redovisningen av miljöinformation. Vidare ska uppsatsen förklara och analysera eventuella skillnader mellan bolagens sätt att redovisa densamma. Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas till att studera år 2006 års- och hållbarhetsredovisningar. Det är ett urval av svenska börsbolag inom industrisektorn som kommer att granskas utifrån den valda frågeställningen. Metod: Tonvikten i uppsatsen läggs på att vara beskrivande där både primär- och sekundärdata ligger som underlag. Genomgående har en kvalitativ ansats valts och vekligheten har studerats genom att tillämpa abduktion. Under hela processen har det kontrollerats att uppsatsen håller en hög grad av reliabilitet och validitet. Slutkommentar: Bolagen inom industrisektorn, i vår undersökning, redovisar frivillig miljöinformation i huvudsak på två sätt, antingen genom en hållbarhetsredovisning enligt GRI eller i årsredovisningen i ett separat avsnitt. Av allt att döma har bolagen alltså inte samma syn på hur de ska redovisa sitt miljöarbete för sina intressenter. Samtliga bolag arbetar också med miljöledningssystem. Trots att de 15 bolagen författarna har jämfört är relativt stora är det flera som inte följer BFN:s rekommendationer fullt ut gällande redovisning av miljöinformation som härrör pliktskyldig verksamhet. Uppsatsen riktar sig till investerare som behöver information om vilka bolag som följer lagar och standarder i sin miljö- och hållbarhetsredovisning. Vidare är uppsatsen även ett bidrag till övriga intressenter av årsmiljö- och hållbarhetsredovisningar genom att den visar hur redovisad miljöinformation skiljer sig åt mellan svenska börsbolag inom industrisektorn. Förslag till vidare forskning: Vidare forskning inom ämnet kan vara att fördjupa sig i frågan varför stora svenska bolag inte följer vissa av BFN:s rekommendationer? genom till exempel intervjuer med företagen. Mer forskning skulle också kunna göras kring GRI och hållbarhetsredovisningens sociala och ekonomiska aspekter vilka uppsatsen inte berört.